Röd, gul, lila, orange, grön.
Prydligt staplade.
Noga genomtänkt.
Men ingen ser mönstret.
De förstår mig inte.
Jag försöker skicka dem ett budskap.
Jag försöker varna dem.
Men min verbala förmåga är reducerad till näst intill obefintlig,
jag kan inte ens bilda sammanhängande ord eller meningar.
[Läs mer…]
Skrivövning: Transformation
Genre: Sci-fi
Tid: 20 minuter
Tema: Byte av värd
Krav: Hela handlingen skulle äga rum inom en max 5 minuters tidsrymd.
Ord som ska inkluderas i texten:
Transformation, antibakteriell, svart hål, slem/plasma, magnet, gravitation
En del av dem
Hon pressar långsamt in händerna genom den antibakteriella plasman och djupare in. Undviker hastiga rörelser som kan avbryta transformationen. Samtidigt skakar hennes händer, trots att hon försöker behärska sig. Tiden håller på att rinna ut, processen måste genomföras nu.
Hon är skräckslagen. Genom den trögflytande, grumliga plasman kan hon se sina händer börja omvandlas. Drar ett djupt, darrande andetag och fortsätter att långsamt pressa in armarna. Plasman täcker henne ända upp till armbågarna. Ljummen, pulserande plasma. Den ångar ut i det kyliga laboratoriet, ett stickande moln av dimma slår emot hennes ansikte. Hon vet att det här är hennes enda chans till överlevnad. Men hon tar steget motvilligt. Vill inte förvandlas till en av dem. Men skeppet kommer närmare det svarta hålet varje sekund.
[Läs mer…]
Vår sol är döende och mänsklighetens framtid hotad. Ett rymdskepp har utrustats med en enorm sprängladdning och satt kurs mot den flämtande solen för att skapa en ny stjärna inuti solen. Svart på vitt låter inte filmen Sunshine lovande. Snarare motsatsen, som en miserabel kalkon. Men å andra sidan är manuset skrivet av Alex Garland, författaren till The Beach och mästerregissören Danny Boyle som tagit manuset i sina trygga händer. Efter filmer som ”Trainspotting” och ”28 dagar senare” har han förmågan att skapa en vision utöver det vanliga.
Sunshine är intensivt stillsam film med långa och vilsamma tagningar ombord på rymdskeppet som befinner sig 8 miljoner mil bort från jorden. Över hela historien vilar ett mörker. Räddningsskeppet Icarus II är det andra skeppet som skickas iväg och är jordens sista chans. Det andra skeppet lämnade jorden för sju år sedan och har inte hörts av sedan dess.
[Läs mer…]
Skrivövning: Rymden
Tid: 20 minuter
Genre: Scifi
Plats: Rymden
Ord texten måste inkludera: våldsmonopol, kamratfostran, ungkarlshotell, skadedjur
Födokälla
Hon slår mig hårt i ansiktet. Jag ger inget ljud ifrån mig. Hon slår igen, med ännu mer kraft i slaget. Jag biter ihop. Om jag reagerar på något sätt kommer det bara att leda till förlängd bestraffning.
– Du lät henne komma undan, kamrat. Skadedjuret är på ditt ansvar nu och eventuella skador hon gör på skeppet.
Jag säger inget, hon har inte ställt en fråga för mig att besvara. Står med nedböjt huvud. Räknar linjerna i det rutade golvet framför mig. Färsäöer fokusera på något annat än smärtan och skammen. Mitt befäl håller våldsmonopolet på skeppet och hon har rätt att förnedra mig offentligt. Jag förtjänar bestraffning. Det är på mitt ansvar att skadedjuret lyckades fly ur sin förvaring. Inte medvetet och inte på grund av bristande säkerhetsrutiner eller slarv från min sida. Men jag anser att jag borde ha upptäckt transformationen. Hade jag gjort det hade jag kunnat larma.
[Läs mer…]
Våra tidigare skribenter minns tillbaka på sin tid på MovieZine.
Idag pratar vi med Boel Bermann.
Du har ju skrivit en bok. Är det dina memoarer om din tid som recensent på MovieZine? Berätta!
– Haha, nej, men min kommande dystopiska roman ”Den nya människan”, som ges ut i augusti, hade definitivt inte kommit till om det inte vore för alla makalösa sci-fi rullar jag sett genom åren. Det är en mörk historia om en nära framtid där barnen som föds inte är som barn ska vara. Tystlåtna barn som inte visar känslor och som ger ifrån sig ett surrande ljud. Och nu när jag tänker efter så har nog alla otäcka barn från diverse skräckfilmer satt sina mentala spår, speciellt lågmälda favoriter som ”A Tale of Two Sisters” och ”Barnhemmet”.
Vilken är den bästa filmen du har sett senaste året?
– Jag väljer att läsa frågan fel och tänker de senaste åren. För eftersom jag precis erkänt mig vara en sci-fi nörd så svarar jag ”Inception”, ”Moon” och ”Another Earth”. Det är tre väldigt skilda filmer som alla verkligen väcker något inom mig och får min fantasi att vrida sig tre gånger runt sin egen axel.
Läs hela intervjun på Moviezine:
http://www.moviezine.se/artikel/13645-jag-ser-fortfarande-absurt-mycket-film
”Det finns en teori som säger att om någon någonsin upptäcker vad Universum är till för och varför det existerar kommer det omedelbart att försvinna och ersättas av någonting ännu mer bisarrt och obegripligt. Enligt en annan teori har detta redan inträffat.”
Douglas Adams, Liftarens Guide till Galaxen
Rymden har en oerhört rogivande inverkan på mig. Det spelar ingen roll om jag tittar på Aliens, ligger på en gräsmatta och försöker se stjärnbilder eller hör en föreläsning av en av årets nobelpristagare som berättar för mig att universum har en accelererande expansion. Det lugnar mig in i de innersta vråna av min själ att tänka på rymden. För att det är så stort att det är obegripligt.
För att allt är okänt och outforskat och för att vi inte har den blekaste aning om vad som finns därute.
[Läs mer…]
Skrivövning: Förbättring av människan
Tid: 20 minuter
Genre: Sci-fi/framtid
Tema: Förbättring av människan
Ord som måste inkluderas: klasshat, restavfall, industri, laserpistol
Mitt resultat av skrivövningen:
Vaccineringen
Jag känner mig inte så annorlunda. Trodde att det skulle kännas mer omvälvande. Livsförändrande. Så mycket pengar bara för att få jobbet. En investering, sa mina föräldrar. En investering för framtiden. Deras framtid. De har tagit ett lån för att ge mig vaccineringen. Med min existens och min framtida potential är jag deras pensionsförsäkring. I de här otrygga tiderna måste det ske. Jag måste vaccineras för att bli immun mot alla kända sjukdomar. Just nu är det bara ett mindre område av min kropp som har vaccinet. Men det kommer att föröka sig, sprida sig och bygga upp mitt skydd.
[Läs mer…]
Svettiga droghallucinationer i nära framtid. En destruktiv drog brutit ner stora delar av mänskligheten. Den tycks ostoppbar och väller in över landet, men ingen vet var den kommer ifrån. Knarkpolisen Bob Arctor försöker desperat att spåra de större leverantörerna. Han var den trygga familjefadern som gav upp villan, gräsklipparen och den trygga vardagen för att han behövde nåt mer i tillvaron. Men inom kort finner han sig själv beroende av ämnet D.
Richart Linklater har skapat ett unikt stycke film. Genom att först spela in och filma scenerna och sedan animera dessa i lager på lager i en slags flytande teknik är filmen en visuell utmaning. A scanner darkly har samma svettiga nervositet och stissighet som missbrukarna själva har när kicken planat ut sig.
[Läs mer…]
Skruvad flera gånger runt sin egen axel. Stillhet och vardag är klistrat över varje centimeter av den här filmens yta. Samtidigt är det en av de mest utflippade filmer jag sett handlingsmässigt. När jag sett klart Primer vet jag bara att den har fått det att pirra något vansinnigt i bakhuvudet och att jag tycker om Primer. Men jag kan inte säga exakt vad den handlar om eller varför jag tycker om en film som större delen av filmen har en fullkomligt obegriplig dialog… Ändå dröjer den sig envist kvar i mitt medvetande.
Tankarna går till filmen PI – en skruvad svartvit matematiskt snårig historia som man antingen älskar eller hatar. Jag älskar den och därmed är jag svag i knävecken för Primer. Den extremt begränsade budgeten har inte påverkat utseendet – filmen är otroligt snygg i kalla färger och statiska tagningar. Snygga, prydliga män i vita skjortor med slipsar rör sig hemma och på stan utan att en enda gång överspela. Oavsett vad de talar om håller de sina ansiktsuttryck, rörelser och dialog på en helt normal, avslappnad nivå vilket skänker hela filmen en viss trovärdighet.
Handlingen bjuder på ett gäng välordnade män som driver ett företag tillsammans som tar sig an att bygga en för tittarna relativt obegriplig uppfinning i ett garage. Inom kort upptäcker de att maskinen ger dem en möjlighet att påverka tid och rum. Trots att dialogen ligger på en abstrakt naturvetenskaplig nivå med repliker som tycks kvasivetenskapliga och påhittade med resonemang som få förmår följa stör det inte. Alla samtal flyter på som rinnande vatten med underliga termer och hantering av utrustning. Ändå är det inte irriterande att handling eller dialog övergår ens förstånd, det känns helt rimligt. När de hela tiden beter sig som vilket kompisgäng som helst och rör sig i hus och på gator som hämtade ur ens egen verklighet gör det filmen ännu mer närgången. Jag behöver inte förstå för att vilja titta.
Långsamt utvecklar sig historien. Sedan börjar den mycket sakta skriva sig runt sin egen axel – varv efter varv. Inom kort befinner vi oss i någon form av allvarlig lågbudget ”Tillbaka till framtiden” eller möjligen ”Måndag hela veckan” utan alla skämt och utflippade åtgärder. För vi rör oss i någon form av cirkel och ser samma moment upprepas om och om igen med mindre skillnader. Närgånget bygger filmen upp en nyfikenhet som aldrig riktigt får utlopp. Det finns inga självklara svar utan mer tolkningar och teorier. I maklig takt rör sig huvudrollerna i garage, förråd och hotellrum och med allvarliga miner och seriösa diskussioner bygger de… en låda.
Recensionen publicerades på Moviezine.se:
http://www.moviezine.se/film/primer
Genre: Drama, Science-Fiction, Thriller
Kommentarer