Du vill skriva. Du vet det. Du har idéer, utkast, skisser. Men tiden räcker inte till. Du har aldrig tid. Knepet är att ta sig tid. När du väl har avsatt en viss kväll så kommer du ha den tiden. Märkligt, men sant. Det är därför skrivarkurser fungerar fantastiskt när du ska börja skriva. Då har du betalt pengar för kursen, du får ett schema och konkreta uppgifter.
Men du kan klara det själv. Sätt upp regelbundna skrivtillfällen i din kalender och gör ditt allra bästa för att hålla dem. Var inte överambitiös och säg att du ska skriva varje dag från början, för då tröttnar du lika fort. En kväll i veckan, en timme varannan dag, varje söndagskväll? Försök att få någon form av rutin. Du bestämmer.

Publicerad på Fruktan.se

Med en vapendragare kan du dra ditt vapen. Att ha en idé, men inte kunna skriva ner den är sjukt frustrerande saker. Vi har alla varit där, idén liksom finns som en obestämbar massa i huvudet och vägrar fastna på pränt. Det du kan göra är att be en kompis anteckna medan du försöker beskriva idén. Som en hisspitch. Kompisen får ställa följdfrågor, be dej förklara tydligare och göra vad som krävs för att lirka ur dej konceptet. Idén kommer ta form och låta sig fångas i fällan. Med hjälp av en vapendragare kommer du kunna slå ihjäl skrivkrampsmonstret.

Publicerad på Fruktan.se

Alla har sina egna hang-ups. Sina små luckor i sitt författarsjälvförtroende. Att ditt språk inte räcker till, att du inte är så bra på miljöbeskrivningar, att du är övertygad om att du inte kan skriva trovärdiga dialoger eller vad som helst. Försök vara medveten om vilka hang-ups du har. Vad du nojar över och ifrågasätter i ditt skrivande.
Sen utmanar du dina hang-ups. Övertyga dig själv att skriva scener som innehåller det du tror att du inte kan klara av. Det kommer ta emot. Du kommer hitta på ursäkter för dig själv för att slippa göra det. Plötsligt är det mer intressant att göra en broccoligratäng, diska eller dammtorka alla bokhyllorna. Var stark. Gör det ändå. Öva, finslipa och hitta formen. Gör 50 hang-ups omedelbart.