”Författaren Boel Bermann ger oss fem jobbröster från en dystopisk framtid. Boel Bermann är författaren bakom den kritikerrosade dystopin Den nya människan och har medverkat i novellsamlingarna Stockholms undergång, Maskinblod 2, Maskinblod 3 och den kommande antologin Kärlek i maskinernas tid. Hon är medlem i författarkollektivet Fruktan.se som skriver fantasy, sf och skräck. Utbildad vid Journalisthögskolan i Stockholm och har arbetat för bland annat Svenska Dagbladet, Sveriges Radio och Allehanda Media. Utöver sitt författarskap arbetar hon på Paradox Development Studio.”

Läs Röster från framtiden / Mooria Magasin:
http://www.mooria.se/#!Röster-från-framtiden/cmbz/53C427EF-0FE7-442E-88C5-B27B527F2C72

Röst 1: Äta djur
Inledning: Det är första gången jag ser någon äta djur. Jag kan inte låta bli att stirra. Rynkar på näsan och sväljer ner kväljningar, fast jag försöker låta bli. Lukten av kött känns unken. Mättad och främmande.

Röst 2: Klasskamp
Inledning:De slänger saker på glaset till fordonet vi transporteras i. Skriker och skanderar därute, deras röster hörs inte in genom ljudisoleringen, men jag kan se deras munnar röra sig.

Röst 3: Solbrännan
Inledning:Jag har bränt mig. Röda skarpa konturer mot vit hud. Underskattade solen som så många andra. Nu får jag betala priset. Det svider över hela kroppen.

Röst 4: Vaccineringen
Inledning: Jag känner mig inte så annorlunda. Trodde att det skulle kännas mer omvälvande. Livsförändrande. Så mycket pengar bara för att få jobbet. En investering, sa mina föräldrar. En investering för framtiden. Deras framtid.

Röst 5: Jubileum
Inledning: Hon ser ut över lokalen. All den borstade metallen, de enorma glasfönstren, de breda trapporna. Lokalen är fylld till bredden av folk, de står precis överallt.

Twitter: @boelbermann

Facebook: /boelbermannauthor

Hemsida: boelbermann.se

Röst 1: Äta djur
Det är första gången jag ser någon äta djur. Jag kan inte låta bli att stirra. Rynkar på näsan och sväljer ner kväljningar, fast jag försöker låta bli. Lukten av kött känns unken. Mättad och främmande. Oset som kom från spisen sticker i näsan. ”Vad är det för kött?”
Han tittar upp, ser förvånad ut. ”Entrecote.”
”Från vilket djur?”
”Spelar det någon roll?