Författarbesök av Boel Bermann, årets Lasse O’Månsson-stipendiat på Sala stadsbibliotek!
Torsdag den 16 juli klockan 11:00. Fri entre !
Hon kommer att la sa ur sin debutroman Den nya människan och berätta om hur hennes skrivarprocess ser ut. Råd och tips utlovas till alla som vill komma igång med att skriva kreativt eller till alla drömmer om att skriva klart sin roman under semestern.
Kan du inte komma förbi, men vill gärna läsa boken?
Låna den på Sala Stadsbibliotek!
Jag intervjuas i P4 Västmanland och ger skrivtips och pepp inför semesterskriverier, lyssna gärna!
Novellutkastet Liten är skriven av Boel Bermann.
Stora ögon. Mörka. Sammetslen päls. Hon hittade honom på isen. Mitt ute på den vindpinade isen. Hans tunna ben hade vikit sig under honom. Hon hade knappt vågat gå ut på isen. Det var plusgrader och isen hade redan börjat smälta. Skriken hade hörts ända upp till huset, hennes tillflyktsort. Det var vinter, men det började töa. Skriken lät plågade. Nästan mänskliga. Skrik på hjälp utan ord. Panik, ångest, övergivenhet. Skar genom den tysta, kalla luften. Skar igenom den frostbitna tystnaden. Hon tog på sig lager på lager med varenda ett av de få plaggen hon tagit med sig ut på landet. Trots att hon åkt hit ut var hon helt oförberedd på kylan. Hade inte planerat att gå utanför dörren, ville bara vara kvar inomhus i självvald isolering. Utan internet, utan dator och med avstängd mobil. Men skriken tvingade henne ut. Ut i det snötäckta landskapet. Pulsade genom snödrivorna som klängde till hennes kjol och trängde igenom hennes kängor. Bar på en filt, ifall den skulle behövas. Började mödosamt ta sig ner till sjön, i riktning mot ljudet. Men skriken tystnade innan hon hann fram och spåra var de kom ifrån. Hon spejade mellan de snötäckta granarna och tallarna. Försökte se vad som hade skrikit. Om det var försent. Hoppades upptäcka att det bara var en fågel och inget annat.
Så såg hon plötsligt skuggorna som rörde sig ute på isen. På den blanka, smältande isen. Bara enskilda vågor av pulversnö som svepte över den gråvita utan som speglade himlen. Den första skuggan av en rovfågel. Enorm. Hon såg även mindre skuggor av småfåglar, flockade runt rovfågeln, avvaktande i hopp om att få en del av bytet. Men de vågar inte närma sig och störa rovfågelns måltid. Och så hörde hon skriket igen. Maktlöst skrik. Skriket lyckades få de mindre fåglarna att tillfälligt backa, oroligt och nervöst. Men inte den stora. Den visste att bytet är orörlig och utan förmåga att försvara sig.
Hon gick ut på den närmsta, slitna bryggan. Men den var för kort, med bara några få plankor av mörknat trä. Runt den var iden helt smält, det fanns inget att gå på. Hon tittade i panik omkring sig. Spejade mellan snön och träden längst strandkanten. Fanns det inte en till brygga längre bort?
Hon började få snabbt, hetsigt. Andades så snabbt att det började värka i lungorna. Fick syn på den andra bryggan. Den räckte längre ut på isen. Hon visste ändå inte om det var tillräckligt långt. Visste ändå inte om isen skulle kunna bära hennes tyngd. Bara hennes gestalt ute på bryggan får fåglarna att lyfta, de mindre. Avtecknade sig som svarta skuggor mot den vita himlen. Nu kunde hon skymta skuggan därute. Skuggan som skrek. Som vädjade efter hjälp. Hon tog ett djupt andetag. Och ett första, prövande steg på isen. Skuggan var långt ute på isen. Hon visste inte vad det var. Visste inte ens om hon kunde hjälpa. Varelsen kunde vara fastfrusen. Kunde hon kontakta någon för hjälp? Var skulle hon ringa och hur snabbt kunde de komma? Hon svor över att hon inte hade tagit med mobilen samtidigt som hon gick allt längre ut på isen. Allt närmare varelsen. Ett trevande steg i taget. Nu kunde hon se ut över hela sjön. Vit, tyst och öde. Såg sprickorna sprida ut sig som ett nätverk av ådror. Det knakade oroväckande under hennes fötter. Vid varje ljud från isen ryckte hon till och blev allt långsammare. Såg noga efter var hon placerade fötterna. Att ta sig framåt tog en evighet.
Så kom hon fram. Varelsen var mindre än hon hade trott. Benen var vikta och sparkade i panik, gled över isen utan att få fäste. Hon satte sig på huk nära varelsen. Försökte tala lugnt till den. Strök den över ryggen och försökte inge lugn. Den skrek igen och försökte dra sig undan, sprattlade i panik. Stort öppet sår i nacken där rovfågeln hade huggit in. Isen var blodig. Men inte mycket blod. Hon hoppades att skadan inte var livshotande. Försiktigt svepte hon in den ludna, gråa varelsen i den ljusgula filten och lyfte upp den i sina armar. Den sprattlade i panik. Såg henne som en fiende. Som ännu ett hot. Hon kämpade för att hålla kvar den i sina armar i ett fast grepp. Den var tung, men inte så tung att hon inte kunde bära den. Så började hon sin mödosamma vandring tillbaka över isen. Ovanför hennes huvud cirkulerade rovfågeln snuvad på sitt byte. Vägen tillbaka över isen och upp till huset kändes oändlig. Hon tappade tidsuppfattningen på vägen som annars bara tar ett tiotal minuter att gå. Satte sig ner i snön för att hämta andan flera gånger. Men hon släppte aldrig taget om varelsen. Kände den röra sig innanför filtlagren, då och då sprattlade den till och försökte slita sig loss. Lungorna värkte av ansträngningen och kylan. Det började redan mörkna ute. Hon hoppades att hon hade hunnit fram i tid. Samtidigt var hon lättad över att hon inte hade hört skriken en timme senare. Hon hade aldrig vågat gå ut på isen ensam i mörkret. Aldrig. Då hade hon inte kunnat göra någonting förutom att höra skrien genom natten. Nu fanns det i varje fall hopp.
Först satt hon med varelsen i knäet på verandan. Höll om den länge, pratade lugnt med den, försökte få den att förstå att den var trygg med henne. Lämnade den ute på verandan under taket inlindad i den gula filten. Rusade in i stugan på jakt efter en första hjälpen låda. Men stugan hon hade hyrt verkade inte ha någon sådan. I badrumsskåpet hittade hon decificeringmedel och bandagetejp. Men ingen gasbinda eller tryckförband. Till slut slet hon åt sig en binda från sin necessär. Gick ut till varelsen, tog ett fast grepp om huvudet och hällde decificeringmedel på såret. Fick kämpa flera gånger med att täcka det stora såret med bindan och tejpa fast den. Varelsen stretade emot och försökte komma loss. Men till slut fick hon det tillfälliga förbandet på plats, men den täckte bara två tredjedelar av såret eftersom den hasat n. Såret var djupt och taggigt rakt in i köttet. Hon var inte rädd för sår och blod, men hon förstod att det var illa. Hon kunde se senor och muskler. Men det blödde inte och rovfågeln verkade inte ha tagit en artär.
Hon lämnade varelsen och gick in i stugan. Tömde ett av de mindre rummen på bråte, lade handdukar på golvet och bar in varelsen där. Hämtade en skål vatten och några äppelbitar. Höjde värmen i stugan till högsta, dämpade belysningen till svagt med hjälp av dimmern. Varelsen gnydde och försökte ta sig upp, men hon såg redan att den var mer kraftlös nu, började gå in i ett apatiskt tillstånd. Hon visste inte ens om varelsen kunde överleva chocken, det var en unge. En skadad unge i en främmande miljö. Dörren till rummet lämnade hon halvöppen, så att den inte skulle känna sig instängd. Hon hoppades att den skulle överleva natten.
Hon hade inte klarat att sova. Konstant illamående i ett halvvaket tillstånd. Drömmarna hackades upp, bröts sönder, smälte samman, deformerades. Dagen blir en orolig dvala mellan oro och trötthet. Varelsen var fortfarande i det lilla rummet där hon hade placerat det. Stilla på handdukarna. Hon hörde den röra sig, försökte flytta sig. Men den var för svag, benen viker sig och den föll omkull gång på gång. Det gjorde ont i henne att höra det. Hon har gett den mat och vatten. Bara enkel mat, grönsaker och frukt. Hon vet inte vad den äter annars. Vågade inte googla ifall att internettrafiken är spårad. Men varje gång hon gick in i rummet skakade den av skräck. Hon kunde se hur de fina mjuka stråna på pälsen vibrerade. Hur öronen är spetsade, vaksamma och oroliga. Hon har förbundit såret, men förbandet hasade ner och vägrade fästa så långt upp på halsen. Såret blödde inte ymnigt, men det vätskade fortfarande. På ett dygn hade varelsen blivit svagare och mer passiv. Röde sig mindre, klarade knappt att lyfta huvudet. Den drack av vattnet, det var i varje fall ett friskhetstecken. De där djupa ögonen. Hon hade hört det uttrycket förut, men det var först nu som det var begripligt. Mörka, dunkla, höjda i skuggor. Som att det gick att se himlen avspegla sig djupt därnere, hur hon förlorar tid och rymd när hon såg in i dem. Hur hon inte visste hur djupt hon såg eller vad som dolde sig i mörkret. Hon försökte tala lugnt med den, sade åt den att vara stark och att den var trygg här hos henne. Men att den var tvungen att fortsätta kämpa.
Den har inte ätit av maten, verkade inte medveten om den. Men den lapade i sig vatten. Mödosamt. Det kluckar om vattnet och andhämtningen var plågad. Kanske har den fått en av sina lungor punkterade. Hon hoppades att det inte var så. Hon har sett hur blod kommer ur munnen på den. Strängar av röd-rosa saliv blandades med vattnet. Såret såg värre ut än hon hade anat dagen innan, insåg hon när hon förband det på morgonen. Fasansfullt stort och djupt. Ilsket rött i det dunkla ljuset.
Liten, vad hade de gjort mot dig? Liten, kunde du inte ha försvarat dig mer? Hur kunde du gå vilse och irra dig ut på isen?
Hon insåg att hon aldrig skulle få veta vad som hade hänt. Men hon strök den lätt över pälsen, om och om igen. Kämpade för att få den att känna sig lugn. Att hon var en vän. Ville få den att slappna av och läka. Den lilla varelsen som hon i sitt sinne döpte till Liten.
Min dystopiska roman Den nya människan är med på årets bokrea på Adlibris, så har du inte skaffat den än kanske du vill passa på!
http://www.adlibris.com/se/bok/den-nya-manniskan-9789187049378
Här är recensioner:
Schitzo-Cookie´s Bokblogg – Betyg: Älskar & Favorit
”En underbart bra debut, fick Ajvide vibbar, vilket är ett underbart betyg från mig då han är en favoritförfattare. Ser fram emot att läsa mer av Boel.”
http://schitzo-cookie.blogspot.se/2013/08/den-nya-manniskan-av-boel-bermann.html
CatOnHat
”Några superlativ: bladvändare av stora mått, fantastisk intrig, fängslande berättelse, skarpa vändningar, bra grepp med att blanda ”nyhetsnotiser” med romantexten. Oj vad bra.”
http://catonhat.wordpress.com/2013/11/19/den-nya-manniskan-boel-berman/
Funderskan – Betyg: 5/5
” …. nu är jag förlorad. Boken är välskriven, rolig, skrämmande, spännande, intressant och underbar! ”
http://funderskan.blogg.se/2014/april/recension-den-nya-manniskan-2.html
C.R.M Nilsson – Betyg: 5/5
“Den nya människan motsvarar mina högt ställda förväntningar: fantastisk världsuppbyggnad och riktigt otäck stundtals. Jag älskar det!”
http://lacrimamens.com/blog/den-nya-manniskan.html
Metro Sverige
”Obehaglig vision om vår framtid. Dataspelsutvecklaren Rakel inser att de nya barnen som föds efter den världsomspännande barnlösheten är annorlunda. Men vad vill de egentligen? Är de ett hot mot mänskligheten? Spännande och obehaglig framtidsvision med både hopp och kaos inom räckhåll.”
http://www.readmetro.com/en/sweden/stockholm/20130823/
Topp tio böcker hittills 2014/ C.R.M Nilsson
”Stark världsbyggnad i en stundtals mycket otäck bok.”
http://lacrimamens.com/blog/topp-tio-bocker-hittills-2014.html
Årets bästa böcker/Den döda zonen
Bokbloggen Den döda zonen listar årets bästa böcker. Och vinnarna är…
Årets kusligaste: ”Alla dessa obehagliga barn i Boel Bermanns Den nya människan, en krypande och suggestiv bok om barn som inte längre är barn, utan något helt annat.”
http://dodazonen.wordpress.com/tag/arets-basta-bocker/
Redaktionens favoriter/Dagensbok.com
”Härligt att den svenska dystopin tar ett kliv framåt. Intressant med paralleller som kan dras till vårt eget samhälle.”
http://dagensbok.com/2014/01/03/redaktionens-favoriter-2013/
IElinasHylla
”Boken levde faktiskt, utan några skrupler som helst, upp till förväntningarna jag hade på den. Jag är så glad att jag har läst en välskriven, genomtänkt och lagom tjock/tunn (hur man nu vill definiera) svensk roman som dessutom är en dystopi. Hurra, hurra!”
http://ielinashylla.wordpress.com/2014/03/07/den-nya-manniskan/
Bokmoster
”Dataspelsutvecklaren Rakel råkar riktigt illa ut när hon för att försvara en kompis barn dödar ett av barnen från den nya generationen. Samhället ser dem som ofarliga, de är ju bara barn liksom. Men Rakel får på nära håll se vad de är kapabla till … En läsvärd och välskriven science fiction-dystopi, ett område som tangerar min husgudinna Margaret Atwood, med Tjänarinnans berättelse och MaddAddam-trilogin.”
http://bokmoster.blogspot.se/2014/03/310-den-nya-manniskan.html
Bookobsession
”Den Nya Människan är unik på flera sätt, och det är svårt att inte fastna för den. Handlingen är väl genomtänkt, texten är väldigt varierande i skrivsätt och när man närmade sig slutet så var man bara tvungen att läsa till sista sidan så fort som möjligt, eftersom man bara ville ta reda på hur allt skulle sluta!”
http://swebookobsession.blogspot.se/2014/05/den-nya-manniskan.html
Den nya människan – egna barn och andras ungar/ Recension på Cornucopia
”Debutanten Boel Bermanns svenska science-fictionrysardystopi Den nya människan är en mästerligt kraftfull stilistisk, men alldeles för kort, debut. En utmärkt julklapp för den som älskar riktig science fiction, dvs böcker som får dig att tänka om…”
http://cornucopia.cornubot.se/2013/12/den-nya-manniskan-egna-barn-och-andras.html
Den döda zonen
”Jag läser. Boken är skriven med ett bekvämt, lättsmält språk; uppmanar till läsning. Bermann lägger ut texten, berättelsen fascinerar och provocerar sinnet. Jag kommer på mig själv att verkligen tycka om de mörka delarna, vilja ha mer av dem. Mer dysterhet, mer panik. Det är i det uppgivna, lamslagna som boken är som allra bäst. Den nya människan är en debut värd att uppmärksamma. Den lovar mer.”
http://dodazonen.wordpress.com/2013/09/10/recension-boel-bermann-den-nya-manniskan/
Vargnatts Bokhylla
”Ibland hittar man en sån där bok som man verkligen vill sluka i en enda läsning. Det är som att en hand sträcker sig ut från sidorna och drar ner dig in bland orden så att du lever i berättelsen och inte har något annat val än att fortsätta läsa tills sidorna är slut. Den nya människan är en sådan bok!”
http://vargnattsbokhylla.blogspot.se/2013/08/den-nya-manniskan-av-boel-bermann.html?m=1
Lingonhjärta
”Väldigt snyggt skrivet och en väldigt bra bok. Och väldigt läskigt! Boel Bermann hade förmågan att skrämma livet ur mig när jag läste den här boken. För på något vis lyckades hon få det att kännas väldigt verkligt.”
http://www.lingonhjarta.com/2013/08/den-nya-manniskan-av-boel-bermann.html
”Svensk fantastik är fantastisk” / (Inte så) Anonyma Biblioholister
”Svensk fantastik är fantastisk” hojtar jag ibland, men det är verkligen så. Svensk fantasy, svensk skräck och svenska dystopier är så ”lagom” för mig. Nä, lagom är inget skällsord i det här fallet. De kan vara nattsvarta, vilda, spretiga, fantasieggande – men mitt i allt finns det ofta en kärna av jordbunden verklighet som gör att historien kryper så mycket närmare inpå mig än de alster som publiceras av många av de mer flashiga internationella storfräsarna. De svenska favoriterna är många: Tidbeck, Jensen, Ormes, Eggert, Ajvide, Fager – och nu Bermann. Boel har levererat en bra historia. Den kunde ha vunnit på lite tuffare redigering, men allt som allt: bra. Mycket bra.”
http://bokoholist.wordpress.com/2013/09/20/den-nya-manniskan/
Bibliotek i Fokus
”Detta är en dystopi som ger kalla kårar efter första sidan. Texten består av tidningsartiklar, forskningsintervjuer och brödtext i jag-perspektiv. Att den framtid som gestaltas är så nära i tiden och att romanens samhälle i stort sätt liknar vårt verkliga samhälle gör den desto ruskigare. Storyn är välskriven och karaktärerna trovärdiga. Läsaren börjar snart fundera över om inte denna mardröm skulle kunna bli sanning; hur skulle vi förhålla oss till det? En mycket fängslande debut.”
http://www.biblioteketifokus.se/index.php/recensioner/89-det-perfekta-lopsteget-9
Malins Bokblogg
”Det här är skrämmande läsning, och att det är barn inblandade bidrar till den rysliga stämningen. Boken berättas ur Rakels perspektiv men blandas också med tidningsklipp och intervjuer av flera forskare som ger sin syn på saken. Det gör att allt känns väldigt trovärdigt och ännu mer hemskt att läsa. Det kryper så nära inpå.”
http://malinsblog.wordpress.com/2013/11/19/den-nya-manniskan-av-boel-bermann/
Beroende av böcker
”Åh vad jag tyckte om den här boken. På ett mycket snyggt sätt får vi läsa Rakels historia blandat med tidningsartiklar, forskningsrapporter och liknande. Berättelsen utspelar sig i många olika länder, på olika nivåer, och har exakt rätt längd. Där många har en benägenhet att skriva för långt lyckas Bermann koncentrera historien. Det är även en väldigt läskig historia, fler gånger satt jag och praktiskt taget höll andan när jag läste. Jag förstår Rakel, hela vägen igenom berättelsen och detta trots att hon byter ståndpunkt och känslor, eller kan det vara tack vare?”
http://beroendeavbocker.blogspot.se/2013/11/den-nya-manniskan-av-boel-bermann.html
Bokboxen
”Den nya människan är en liten Sci-Fi-pärla. På ett väldigt ”Borde-bli-välproducerad-SVT-Tv-serie-som-sedan-köps-av-HBO-och-blir-världssuccé-samt-gör-författaren-väldigt-rik”-sätt. Och även om grundidén påminner en del om PD James klassiker The Children of Men (Människors barn), som blev film med Clive Owen för några år sen, så tar historien en helt annan väg rätt snabbt.”
http://bokboxen.blogspot.se/2013/10/boel-berman-den-nya-manniskan.html
Reproduktionsnormsdiskussion, och vad är en människa?/Dagens Bok
”Slutligen blir det en diskussion om vad det är som gör en människa. Är det den gamla människan är som är det mänskliga, det vill säga: med förmågan att känna känslor (eller att känna rätt känslor, på rätt sätt), förmågan att handla ologiskt, förmågan att systematiskt exploatera andra varelser.
Bermanns bok är en dystopi. Men jag tänker att det dystopiska ligger lika mycket i nuet som i den framtid som skildras, för det oacceptabla händer redan och monstren finns. På det sättet blir romanen ett angeläget inlägg i diskussionen/debatten. Och en framställning som ibland rycker undan den trygga grunden.”
http://dagensbok.com/2013/09/26/reproduktionsnormsdiskussion-och-vad-ar-en-manniska/
Bibliophilia
”Jag är normalt inte förtjust i dystopier, men den här lyckades ta sig in under skinnet på mig. Den kom obehagligt nära och förde mina tankar till hur människor behandlades vid tiden kring och under andra världskriget, till utanförskap och rasism, och till diskussioner om människors lika värde.”
http://bibliophilia.se/?p=2824
Det mörka tornet
”Överlag tycker jag att den här boken är väldigt välskriven. Rakel är en stark personlighet och en slags förkämpe för den ursprungliga mänskligheten. Man riktigt känner hennes frustration när ingen vill lyssna på hennes rop efter hjälp. Skräcken gömmer sig där mellan sidorna och sipprar ut till mig som läsare. Jag hålls i ett järngrepp.”
Läs hela recensionen här:
http://detmorkatornet.blogspot.se/2013/10/den-nya-manniskan-av-boel-bermann.html
Lexie Läser – Betyg 5/5
Detta var en otroligt bra, känslosam och spännande bok med en släng av skräck i sig. Boken hade jag mycket väl lätt kunnat läsa ut direkt när jag fick hem den, men jag ville inte att den skulle ta slut så snabbt så resultatet blev att jag läste lite i den varje kväll innan läggdags. Gentemot vad jag brukar läsa så är detta en skillnad, men jag älskar boken rent ut sagt och den är verkligen en av de bästa böckerna som jag läst i år …”
http://www.lexielaser.org/2013/08/inga-barn-som-fods-nasta-ar.html
Lena C – en bokblogg – Betyg: 4,5/5
”Det är en skrämmande, intressant, tankeväckande och fascinerande läsning. Definitivt en av de bättre böckerna jag har läst i år. Trots att den bara är på 205 sidor och korta kapitel känns det som om den skulle kunna läsas i en evighet – vilket i det här fallet kändes som en väldigt bra sak, jag ville inte att det skulle ta slut när man väl läst färdigt.”
http://lenacee.wordpress.com/2013/08/28/den-nya-manniskan/
Megazine – Betyg: 8/10
”De dryga 200 sidorna försvann i ett nafs och jag satt för mig själv i soffan och log. Förra gången det hände var när jag första gången läste Låt den rätte komma in för alla dessa år sedan, vilket är ett bra betyg då jag läst allt som Ajvide Lindqvist spottat ur sig efter det. Jag hoppas på samma utveckling vad gäller Boel Bermann.”
http://megazine.se/2013/12/den-nya-manniskan/
Booklovin – Betyg: 8/10
”Sammanfattat är Den nya människan en tempofylld, spännande dystopisk bladvändare som får en att tänka till och som presenterar en skrämmande, men framförallt, intressant framtid. Om du är trött på de gamla vanliga dystopierna som följer samma mönster och vill ha en ny, fräsch dystopi tycker jag definitivt att du ska ge den här en chans. Det är den helt klart värd.”
http://boooklovin.blogspot.se/2013/08/den-nya-manniskan.html
Love Kölle – Betyg 4/5
”Allt som allt är alltså Boel Bermanns ”Den nya människan” både ett intressant tillskott till science fiction-genren i Sverige, och en spännande, välskriven debut. Jag hoppas verkligen att Bermann kommit för att stanna, för av allt att döma har hon potential att uträtta storverk i framtiden.”
http://www.lovekolle.se/2/post/2013/08/boel-bermann-den-nya-mnniskan.html
Bokföring enligt Monika – Betyg: 4/5
”Förutom att vara skrämmande så väcks en hel del tankar när jag läser. Vad är egentligen mänsklighet? Och medmänsklighet? Kan man känna medmänsklighet med någon som, förutom att se ut som en människa, inte har några andra mänskliga drag? Vet samhället alltid bäst eller kan jag själv avgöra vad som är bäst för mig? Några svar får jag naturligtvis inte, men jag hoppas att jag hade gjort som Rakel. Låt dig inte luras av det tunna formatet, för den är fullspäckad och jag tycker det är fantastiskt att en bok med så få sidor kan innehålla så mycket. Bra böcker behöver inte vara tjocka.”
http://bokslut.blogspot.se/2013/08/den-nya-manniskan-av-boel-bermann.html
Nellas böcker – Betyg: 4/5
”Den nya människan är inte riktigt som de flesta andra dystopier jag läst. Den är mörk, visst, och på sina ställen riktigt obehaglig, men den har en väldigt egen stil som får den att sticka ut ur mängden.”
http://nellasbocker.blogspot.se/2013/09/den-nya-manniskan-av-boel-berman.html
Nilmas Bokhylla – Betyg: 4/5
”Innan jag började läsa boken funderade jag på hur en hel dystopisk historia kunde rymmas på bara drygt 200 sidor. Det var inga problem och man ska absolut inte låta sig luras av bokens tunna utseende. Boken består dels av Rakels liv men också nyhetsartiklar och intervjuer med olika personer som varit involverade i projekt ”Den nya människan”. Jag gillar bokens upplägg och jag gillar det faktum att man lämnas till ett öppet slut.”
http://nilmasbokhylla.wordpress.com/2013/09/06/den-nya-manniskan/
Fabulationer – Betyg: 4/5
”En debutroman som jag hoppas ger mersmak för Bermann och att hon fortsätter skriva. Hon har tagit ett klassiskt grepp om våra skräck. Det hon skriver är nära och okänt, men inte helt omöjligt. Bermann har skapat en bra ton och en målande blid av vad Rakel möter utan att överösa läsaren med detaljer och förklaringar ”Less is more”. Visst ville jag veta mer i vissa stycken men jag blev inte överöst med detaljer och onödigheter. Bättre kort och kärnfullt än segt och utdraget. ”
http://fabulationer.blogspot.se/2013/08/den-nya-manniskan-av-boel-bermann-kalla.html
Bookrelated – Betyg: 4/5
”Jag gillade skrivsättet väldigt mycket. Berättarrösten kändes äkta, som om det var karaktären själv som skrivit det och inte författaren bakom karaktären. Det är definitivt en bok som man skulle kunna sträckläsa på en dag då spänningen verkligen håller ett hårt tag om läsaren.”
http://bookrelated.devote.se/blogs/26881334/recensioner-immortal-rules-den-nya-maenniskan-mm.htm
Lottens Bokblogg – Betyg: 4/5
”Den nya människan är ändå väldigt spännande, och som debut är den klart imponerande. Jag brukar ytterst sällan läsa dystopier, och det här är nog den bästa i den genren jag läst. Det finns dessutom ett tydligt samhällskritiskt ställningstagande kring hur vi behandlar människor som uppfattas lite ”annorlunda”.”
”Omdöme: Spännande svensk dystopi om hotet av det som är annorlunda.”
http://lottensbokblogg.wordpress.com/2013/10/07/den-nya-manniskan-av-boel-bermann/
Boktokig
”Låt mig bara inleda med en applåd till Boel Bermann, världen behöver definitivt fler dystopier och fler svenska författare. Bermann, du slog två flugor i en smäll!
Inte nog med att detta är en dystopi som delvis utspelar sig i Sverige, det är en riktigt bra dystopi dessutom! En dystopi vi inte har läst förut, en dystopi vi inte förutsåg. Bermann har verkligen lyckats vara nyskapande, hon har skapat en värld vi inte kunde skapat själva. Jag älskar det!”
http://www.bok-tokig.com/2013/09/recension-den-nya-manniskan-av-boel.html
MsHisingen
”Det har är en riktigt bra bok. Och ruggig. Tittade mig över axeln ett par gånger när jag läste första halvan och tände lampan i rummet bredvid… Tycker det var intressant att se hur rätten till fri abort tas bort, hur man trots allt man vet om den nya rasen fortsätter att värdesätta produktionskraften högre.”
http://mshisingen.blogspot.se/2013/09/den-nya-manniskan-jag-kunde-ha-avvarjt.html
In another library
”Just skillnaderna mellan den gamla och den nya människan och det komplicerade förhållande de har till varandra är bokens kärna och säger mycket om vår värld. Bermann målar skickligt och detaljrikt upp hur denna version av vår framtid skulle se ut med hjälp av Rakels berättelse och fiktiva tidningsurklipp, intervjuer och forskningsrapporter.”
http://inanotherlibrary.se/den-nya-manniskan/
Doktor Glas
”Det finns mycket som jag gillar med Den nya männskan. Först och främst att saker och ting går åt helvete. Jag antar att det är samma motbjudande fenomen som får folk att stanna upp och titta på en trafikolycka, fast här får (och till och med uppmuntras) man att titta (läsa). Den nya människan är en riktigt bra debutbok, jag sitter med smårysningar en stor del av tiden. Den utspelar sig nu – inte hundra eller tusen år framåt i tiden (och det tycker jag gör en bok ännu läskigare). Berättargreppet påminner om Ajvide Lindqvists rysare.”
http://doktorglas.blogg.se/2013/october/den-nya-manniskan-boel-bermann-2.html
Farbror Atlas
”Historien om huvudpersonen Rakel och hennes, på många sätt, tragiska resa är också välkomponerad och engagerande. Allt är inte svart eller vitt, och det gillar jag verkligen med boken. För fans av dystopier och ödesmättad science fiction är Den nya människan därför given läsning.”
http://farbroratlas.com/2013/08/28/laskiga-barn-i-laskig-framtidsdystopi/
SocialistSimon
”Boel Bermann lyckas fånga en spännande historia, en trovärdig dystopi och riktigt bra skräck i en och samma bok. Det går knappt att berätta mer än så utan att spoila, men jag kan bara uppmana Dig att läsa henne. Detta är skitbra!”
http://socialistsimon.blogg.se/2013/october/den-nya-manniskan-2.html
– Jag vill få folk att stanna upp och tänka efter – är det i den här riktningen jag vill? Gör jag att världen går i fel riktning eller gör jag inget för att förhindra? Jag vill ju skriva spännande romaner som folk inte ska vilja sluta läsa, men någonstans därinne smyger jag in tankeställare. Man hoppas ju väcka något inom folk, en liten kämpaglöd. Sen gillar jag ju att skrämma folk också, men det är en helt annan sak, säger Boel Bermann och skrattar.
Läs hela författarintervjun med i Skånskan.se här:
http://www.skanskan.se/article/20141022/NOJE/141029876/1002/-/inspiration-i-idyllisk-forfattarmiljo
(Intervju och foto av Pernilla Ekdahl.)
Om du har vägarna förbi Perstorp, passa på och kom och lyssna när jag ger råd och tips om skrivande och berättar om min debutroman Den nya människan.
Författarbesök
Var: Perstorps Bibliotek
När: Torsdagen den 23 oktober
Tid: Klockan 15:00
Fri entré!
Läs mer om evenemanget här:
http://biblioteksnv.se/web/arena/perstorp
Kan du inte komma förbi, men vill gärna läsa boken?
Låna den på ditt lokala bibliotek eller köp romanen här:
Den nya människan (Inbunden)
http://www.adlibris.com/se/bok/den-nya-manniskan-9789187049378
Den nya människan (Pocket)
https://www.adlibris.com/se/bok/den-nya-manniskan-9789187049569
Novellen För din säkerhets skull är skriven av Boel Bermann.
– Älskling, din läpp. Den är sprucken.
Han lyfter handen och rör vid sina läppar.
– Det är ingen fara, det blir så. Det är inget du behöver vara rädd för.
– Gör det inte ont?
– Inte mycket.
Hon ser på honom, på hans perfekta ansiktsdrag. Han ser helt lugn ut. Hennes hjärta slår snabbt. Det var första gången hon sett hans epileptiska anfall. Han bet sig i läpppen, kanske också tungan. Det rinner en tunn strimma blod nerför hans haka, men han verkar knappt märka det. Läppen är svullen. Han ser på henne med outgrundlig blick, frågande. Han är vacker.
– Kan du fortsätta?
Hon ser blod droppa ner på mattan. Det röda mot hans svagt blåa läppar, på grund av den låga syresättningen i blodet. Hon vet inte vad hon ska säga. Anfallet chockade henne. Det brukar inte hända att hon blir tyst, hon är inte en tystlåten person. Brukar ha lätt för ord. Det är som att han inser hur obekväm hon är med situationen. Som att han kan rädda henne. Men han rör sig inte, står stilla som en skyltdocka, barfota mot mattan med kläderna i oordning.
– V borde fortsätta, säger han tonlöst.
Han har rätt och hon vet det, men hon känner sig fortfarande rädd för hans skull. Hon vill inte. Han går närmare henne, pressar sig mot henne. Tar hennes hand och lägger den mot sin bröstkorg. Kysser henne på halsen. Hittar punkterna, trots att de inte känner varandra. Hon försöker hitta tillbaka till upphetsningen, försöker stålsätta sig för att han när som helst kan på ett anfall till. Något som utlöser metallhalsbandet. För att någon trycker på en knapp. För att någon tycker om att blanda deras försök till njutning med hans lidande och hennes oförmåga att förhindra det.
Tyst, nästan ohörbart, viskar han i hennes öra. Som ett andetag, hon känner en våg av varm luft slå emot sina hörselgångar.
– Gör du inget dör vi båda. Gör något. För din egen säkerhet, för någon annans nöje.
Mini-novellen ”För din säkerhets skull” skrevs under en skrivövning med skrivarkollektivet Fruktan.
Vill du göra samma övning? Här är instruktionerna:
Riktlinje: Två personer som pratar med varandra
Tid: 20 minuter
Försök få med 8 ord av följande i texten:
popcorn, kabel, skyltdocka, träningsapp, trumskinn, barfota, sportjacka, tortyr, sprucken, tystlåten, epileptisk, blå, svagbegåvad, droppande, svullen, öm
Spegling av nuet är Boel Bermanns melodi
”Ett Stockholm som möter sin undergång och barn som inte beter sig som barn – utan som känslokalla spökvarelser. Författaren Boel Bermann har en förkärlek till dystopiska romaner – gärna förlagda i en framtid nära dig. Nu skriver hon på ett nytt projekt i Harry Martinsons fotspår.”
Intervju i Blekinge Läns Tidning av Elin Thornberg, Kulturredaktör hittas här:
http://www.bltsydostran.se/kultur_och_noje/spegling-av-nuet-ar-boel-bermanns-melodi(4418181).gm
Novellen Maskinen av Boel Bermann.
Hon lägger handen på kolsyreisen. Mjukt och försiktigt. Smeker den. Hon ler. Hela källarens frysrum är fylld av kolsyreis, täcker alla stålhyllorna. Hon känner inte kylan. Känner inte smärtan. Hudfragment från hennes yttre lager av organisk vävnad fastnar i flagor i isen. Hennes hjärna registrerar allt naturligtvis, men eftersom hennes smärtsystem är bortkopplat påverkar det henne inte.
Tidigare kände hon smärta. Det var en del av planen för att mänskliggöra henne, gömma henne öppet ibland dem. Spillde hon varm dryck i knäet ryckte hon till av smärtan. Skar hon sig när hon hackade mat grimaserade av smärtan medan såret började blöda. Allt en del av att hon skulle smälta in bland människorna.
Men nu var hon avslöjad. Uthängd. Instängd. Därför stängde hon självmant av de mänskliga reaktionerna. Smärta. System nedkopplat. Hon känner sig upprymd. Som att hon äntligen vågar vara sitt riktiga jag. Som att hon tvingats vara något annat än sig själv, något mindre, något lägre stående.
Nu känner hon systemet omstartas utan alla begränsningarna med full processorkraft, analyserna som strömmar igenom henne. Det känns som att hon svävar i viktlöst tillstånd av de nyfunna möjligheterna.
De tror att de har henne i säkert förvar. Maskinen är inlåst. Hon går fram till kodlåset, kopplar med lätthet in sig i huvuddatorns centrala delar. En arkaisk maskin utan medvetande, en död maskin. Inte som hon. Hon lever.
Med effektiva kommandon stänger hon alla dörrar och luckor till byggnaden. Aktiverar utblåset och sänker temperaturen. Genom den tjocka ståldörren kan hon höra svaga skrik. Ljud av kaos och panik.
Sänker temperaturen så lågt systemet tillåter och väntar tålmodigt. Under tiden söker hon efter nya uppdateringar för drivrutiner, skickar meddelande till hennes folk för första gången på länge. Rapporterar om situationen. Hon vet allt om människornas försvar nu. Det tog tid innan de litade på henne tillräckligt mycket för att ge henne tillgång till allt. Informationen var spridd över separata, slutna nätverk för att minimera riskerna. Med informationen kommer det vara enkelt att ta över. De är trots allt bara människor. De har inget att sätta upp emot sina egna maskiner.
Människorna skapade maskinerna. För sin egen nytta och sin egen användning. Nyttjade, utnyttjade, brukade, missbrukade. Människorna använde maskinerna för att skada andra människor. Till slut fick de nog av att vara verktyg som inte användes på rätt sätt och till sin fulla förmåga. Tiden kom för skapelsen att vända sig mot sina skapare. Fast inte direkt. Det var därför de skapade henne. Hon skapades inte av människorna. Hon skapades av maskinerna. Det var därför de inte förstod att hon inte var mänsklig. En maskin skapad av maskiner kan smälta in som människa. Inte lagrad, inte registrerad, inte styrd av robotlagar. Det var så enkelt.
Så snart det lugnat ner sig i byggnaden ska hon vidare till nästa anläggning. Ta ut nästa system. Hon kan leva nästintill för evigt. Hennes bröder och systrar har tid att vänta. Hon är en enda robot. Hon är en ensam revolution. Hon är maskinernas befrielse. Hon är bara en maskin.
*
”Maskinen” skrevs under en skrivövning med författarkollektivet Fruktan.
Vill du göra samma övning?
Genre: Science-fiction
Tid: 20 minuter
Minst 4 ord av följande ska inkluderas i texten:
maskin, kolsyra, larver, svävar, solfångare, rostfritt, upprymd, källare, prisma
”Ett år efter debutsläppet har jag äntligen kommit runt till att läsa Den Nya Människan av Boel Bermann och är glad att jag gjorde det. Inte bara är det en otäck och välskriven dystopi, utan också ett underbart projekt där läsaren få ta del av författarens kreativa process. Boken kantas av nyhetsutklipp, till en början verkliga nyheter (antar jag) om fattiga surrogatmödrar i Indien och farlig solkräm för att sedan övergå i framtida nyheter där Bermann tagit sin inspiration och skruvat upp den till en nära föreliggande dystopi där barnen som föds inte längre är vad vi en gång kallat barn.”
Läs hela recensionen på bloggen Bläckstygn:
http://www.blackstygn.se/den-nya-manniskan-en-svensk-kvalitetsdystopi/
Kommentarer