Sergels torg (Huvudartikel: Stockholms Undergång) Sergels torg (under planeringen även Sveaplatsen) var ett torg mitt i centrala Stockholm. Torget hade fått sitt namn efter bildhuggaren Johan Tobias Sergel. Det nuvarande torgets nedre del, som i folkmun kallades ”Plattan”, låg ungefär 10 meter under den gamla bebyggelsens marknivå, som låg i jämnhöjd med Malmskillnadsbron över Hamngatan. Den nedre delen, i torgets västra del, var belagd med svart och vit markbeläggning i ett storskaligt triangelmönster. Sergels torg avgränsades västerut av Drottninggatan, norrut av Klarabergsgatan och den sydligaste av de fem Hötorgsskraporna samt Hötorgscity, söderut av Kulturhuset och österut av en cirkulationsplats där Klarabergsgatan, Sveavägen och Hamngatan möttes. I cirkulationsplatsens mitt fanns Sergelfontänen i form av en superellips. I fontänen stod skulpturen Kristallvertikalaccent. Glaspelaren var 37 meter hög, invändigt belyst och det var tänkt, men gick inte att genomföra, att det skulle rinna vatten längs dess kanter. Vid torgets västra sida fanns en av de stora entréerna till T-centralen, central för Stockholms tunnelbana där många i panik flydde ner när beskedet kom om Stockholms annalkande undergång. Under 1900-talets slut blev torget ökänt som plats för narkotikahandel och tillhåll för missbrukare, och många människor undvek torget kvällstid. Renovering av T-Centralens entré och Sergelgången under 2000-talet hade gjort torget tryggare. Torget totalförstördes, tillsammans med större delen av Sveriges huvudstad i samband med Stockholms Undergång sommaren 2014. Kaoset i centrala Stockholm är dokumenterat i detalj av skräckförfattaren Fager, i novellen Fem timmar som ingår i Stockholms Undergång. Utdrag ur Fem timmar: ”Ingen frågade rakt ut ”hur många kommer att dö?” Ingen ville veta. Alla visste att det inte fanns någon plan för att rädda vare sig Stockholm eller dess befolkning. Det var helt enkelt omöjligt. Efter tolv vände inga fler lokaltåg vid ändstationerna. Tunnelbanenätet och pendeltågsnätet beckade igen. Man körde tågen så långt ut det gick, stannade och sa åt passagerarna att det var dags att börja gå. Skynda på om ni vill leva.”

Läs recensioner av Stockholms undergång här: http://fruktan.se/stockholms-undergang/recensioner/

Köp ditt eget ex av Stockholms undergång här: http://fruktan.se/stockholms-undergang/kop-boken/

Ett av de få pålitliga ögonvittnen som såg och dokumenterade undergången var författaren Boel Bermann, medlem i skrivarkollektivet Fruktan, som i novellen ”De Vita” dokumenterar den oväntade undergången och och händelserna runt det hela.

Kort beskrivning ur novellen ”De vita”:
”De vita blir bara fler och fel. Viruset tar oss alla, en efter en. Nu när vintern gör alla bleka med mörka skuggor under ögonen går det inte längre att skilja de som är infekterade från oss andra. I varje fall till en början. Innan de förfryser. Innan fingrar och tår börjar mörkna och falla av. Det är det enda de vita gör. Fryser. Deras blodcirkulation är knappt kännbar. Det är när de fryser som mest som de börjar söka sig till andra människor. Bara för att värma sig. Smittan sprids mest efter stängningsdags på krogen.”

Stockholm
Ytterst lite finns bevarat efter Stockholms Undergång som inträffade sommaren 2014, men medlemmarna i skrivarkollektivet Fruktan har gått igenom arkiven för att försöka ge er en bild av det Stockholm som en gång fanns.
Stockholm var Sveriges huvudstad och och största tätort samt landets kulturella, mediala, ekonomiska och politiska centrum, främst känd för sin dramatiska undergång under juli 2014.
Huvudartikel: Stockholms Undergång.

Läs recensioner av Stockholms undergång här:
http://fruktan.se/stockholms-undergang/recensioner/

Köp ditt eget ex av Stockholms undergång här:
http://fruktan.se/stockholms-undergang/kop-boken/

Globen (Huvudartikel: Stockholms Undergång)
Globen (officiellt Ericsson Globe, tidigare benämnd Stockholm Globe Arena) var en arena belägen i Globenområdet i stadsdelen Johanneshov i Stockholm. Den invigdes den 19 februari 1989 och räknas fortfarande som världens största sfäriska byggnad trots att den inte används och befinner sig inom karantänzonen.
Byggnaden på byggnaden är 110 meter i diameter och den är 85 meter hög invändigt, och byggd i stål, betong och glas. Konstruktionen bärs upp av 48 böjda stålpelare.
Globen var en multiarena som rymde många olika evenemang. I arenan hölls ett stort antal såväl sport- som musikevenemang och även näringslivet hade haft konferenser och bolagsstämmor i arenan.

Globen är nu främst känt världen över som platsen där Stockholms Undergång tog sin början. Det allra första larmet finns inspelat och lyder: ”Globenområdet, ammoniakläckage från Slakthusområdet. Eventuellt också en läcka inuti Globen. SOS fick larm om att vapen avfyrats först. Tydligen var målet ammoniakbehållarna.”

Det är välkänt att Globen-händelsen bara var startskottet för allt det som skedde under sommaren 2014 och händelsen i sig var bara en del av en större händelsekedja. Ändå är händelserna runt Globen djupt inetsade, på grund av alla bilder och videor som spreds tillsammans med novellen ”Den brända jorden” av författaren Malin Gunnesson som blev viral kort efter undergången som levande skildrade det som skedde. Novellen ingår i skrivarkollektivet Fruktans novellsamling ”Stockholms Undergång”.

Ett kort utdrag: ”Människor låg överallt. Stilla på marken. Hostande, fumlande mot allt de kunde stödja sig emot. De hade virat kläder runt ansiktet. Tio tusen människor på konsert. Ammoniak från arenans kylanläggning och från Slakthusområdet. Paniken hade gjort att många blivit ihjältrampade.”

Läs recensioner av Stockholms undergång här:
http://fruktan.se/stockholms-undergang/recensioner/

Köp ditt eget ex av Stockholms undergång här:
http://fruktan.se/stockholms-undergang/kop-boken/

Hötorgsskraporna (Huvudartikel: Stockholms Undergång)

”Till mig talar denna stadsbild om kraft att skapa och tro på framtiden…„ Yngve Larsson, inför stadsfullmäktige vid behandlingen av Delstadsplan II, 1952

Hötorgsskraporna, även kallade Hötorgshusen eller De fem trumpetstötarna var fem höghus inom Hötorgscity på Norrmalm i Stockholm, mellan Hötorget och Sergels torg i kvarteret Beridarebanan. De var 72 meter höga och hade 19 våningsplan. De fem höghusen ritades av fem olika arkitekter respektive arkitektkontor; alla tillhörde den dåvarande svenska arkitekteliten. Fasaderna var utförda efter curtain wall-konstruktion, där en lätt fasad av glas och aluminium har hängts likt en gardin (engelska: curtain) framför den bärande fasadstommen. Genom att utforma byggnadskroppen som två mot varandra förskjutna skivor, lyckades man att få ett slankt yttre intryck.

Den stora cityomvandlingen på 1950- och 1960-talen gav Hötorget ett helt nytt ansikte. De fem höghusen vittnade om en framtidstro och ett hopp om att Stockholm skulle bli en modern storstad och att trafiksvårigheterna skulle vara bemästrade för all framtid.  Det är sannolik därför som bilden av Hötorgsskrapornas rasering och den kända repliken ”Hötorgsskraporna faller som dominobrickor och begraver tusen gapande ansikten i city.” av författaren Martin Gunnesson, är så inetsade i världens medvetande. Fallet dokumenterades i ”Landhöjning” i Fruktans novellsamling Stockholms Undergång. Med skrapornas fall utplånades hoppet om en framtid för Stockholm.

Läs recensioner av Stockholms undergång här:
http://fruktan.se/stockholms-undergang/recensioner/

Köp ditt eget ex av Stockholms undergång här:
http://fruktan.se/stockholms-undergang/kop-boken/

Kaknästornet (Huvudartikel: Stockholms Undergång)
Kaknästornet står ännu kvar på Ladugårdsgärdet i Stockholm och var innan undergången centrum i radio- och TV-nätet för Teracoms radio- och TV-trafik i Sverige. Namnet kommer från Kaknäs, en av fyra kungsgårdar som låg här. Tornet har ännu en höjd av 155 meter (170 meter inklusive masten) och 34 våningar, trots att det nu enligt rapporter börjar vittra ner.

Kaknästornet var en av Stockholms läns högsta byggnader och hade innan undergången tusentals besökare varje år. Med sina 155 meter hade den Stockholms högst belägna restaurang och café i hela Stockholms län. Sikten från tornet kunde sträcka sig hela 60 km över Stockholm, innan byggnaden stängdes av för allmänheten.

Mot en avgift kunde allmänheten åka upp till 30:e våningen och se utsikten över Stockholm med närförorter samt mellersta innerskärgården vid klart väder. Från våning 30 gick trappor upp till våning 31, där en inburad uteplattform med kikare finns, men trappan avlägsnades av säkerhetsskäl. Tornet var en av de första byggnaderna som spärrades av när larmrapporterna började komma in i juli 2014.

Kaknästornet var platsen för en av de allra tidigaste dokumenterade utryckningarna när Stockholms Undergång inträffade. En av de mest pålitliga ögonvittnesskildringen har namnet ”Höjdskräck” och skrevs av författaren Fredrik Stennek, medlem i skrivarkollektivet Fruktan, som en del av den kända novellsamlingen Stockholms Undergång.

Läs recensioner av Stockholms undergång här:
http://fruktan.se/stockholms-undergang/recensioner/

Köp ditt eget ex av Stockholms undergång här:
http://fruktan.se/stockholms-undergang/kop-boken/