Jag börjar ofta dagen med att slita ut notiser eller spara länkar till artiklar som fångar mitt intresse ur dagstidningen. Ofta vet jag inte själv varför jag fastnar på en notis eller artikel. Det kan vara om privatisering, om växthuseffekten, om en nyupptäckt spindel som döpts efter en rockstjänrna eller om influensavaccin. Men om en artikel fångar min uppmärksamhet beror det på att det är något i den som kittlar min fantasi och pockar på i bakhuvudet. Jag tar med de knögliga notiserna hem eller kopierar artikeln från nätet och sparar det i en fysisk mapp och i en mapp på datorn.
Sen kommer de där dagarna när jag inte vet vad jag ska skriva om. Jag vet att jag vill skriva, men det är ungefär det enda jag vet. Sitter där med alldeles blank skalle och tänker jaha vad gör jag nu då?
Då åker mapparna fram. Granskar, funderar vad det var som gjorde mig nyfiken eller varför jag egentligen rev ut den där artikeln om muterade fjärilar efter haveriet i Fukushima, statyetten var en rymdsten eller unik upptäckt hos däggdjur: musens hud återbildas snabbt. Vad var egentligen min plan med informationen att var sjätte svensk lider av allergi eller antibiotika: mikrober med motståndskraft allt större bekymmer?
Ofta börjar jag efter en stunds granskning skriva på något. Det lustiga är att det kan vara något helt annat än den nyheten berättar om som jag fiskar upp ur mappen. Det behöver inte vara det minsta relaterat till texen. Men likväl skriver jag. Mina inspirationsmappar är någon slags katalysator för min skalle. Det väcker en process som kan inte kontrollerar. Har jag tur skapas flow.
