Novell: Solstorm

Skrivövning: Science fiction
Tid: 20 minuter
Ord som ska inkluderas (minst hälften):
Gasjätte, protes, exoskelett, gravitationssluss, solstorm, singularitet, robot, falla

Novell: Solstorm

Jag ser hur han svettas. Jag ser hans panik. Över att hans forskningsresultat har visat fel. Över att gasjätten som skulle utnyttjas för resurser inte var sammansatt av de ämnen han trott. Att den består av helt andra, värdelösa ämnen. Jag vet att det inte är någon idé att försöka trösta honom nu. Då är risken stor att samma sak sker som sist. Att han slår mig. Att han slår mig sönder och samman.

Han gör det. Besinningslöst. Varje gång han känner att han håller på att förlora kontrollen.
[Läs mer…]

Novell: Hemvändaren

Han går långsamt längst grusvägen. Det är bara brända stenar omkring honom. Sten, damm och jord. Näst intill vindstilla. Efter hans resa trodde han aldrig att han skulle bli en hemvändare. Att han skulle återvända hit, till platsen där han föddes. Han känner sig som en främling. En inkräktare. Sedan han landade intill barndomshemmets slitna hus har han inte sett en levande människa.

Lukten. Att lukten kan vara densamma i luften. Att han skulle få så många minne väckta av en lukt. Den där svala, klara höstluften. Lukten av ren luft. Illusionen av ren luft. Han vet vad luften innehåller. Mängden mikrober. Alla dessa organismer som han inandas med varje djupt andetag.

Han gick inte ens in i huset. Inte redo för att möta sitt hem. Inte redo att se dammet och övergivenheten i de tomma rummen. Innan han stiger in kan han fortfarande leva i illusionen att allt är som vanligt. Att allt är som han lämnade det. Han vet att han kanske kommer hitta sina föräldrar där inne. Det som är kvar av dem. Om de inte dog någon annanstans.
[Läs mer…]

Kulturnyheterna möter Fruktan

SVT Kulturnyheterna banner

SVT Kulturnyheterna har besökt skrivarkollektivet Fruktan för att krypa under skinnet på trenden kollektivt skrivande.

Se Kulturnyheternas inslag om Fruktan här!
Läs mer om skrivarkollektivet Fruktan här!

Kulturnyheterna Special:
Podcastnovell: Nybygget
Novell: Vintern
Novell: Monstret

Gör skrivövningen själv!
Tema: Mänskliga Monster
Tid: 20 minuter
Ord som ska inkluderas i texten: (minst 6/12)
istapp, partikulär. titan, partikulär, vrede, kyrktorn, malström, metall, avfolkningsbygd, hjärnsläpp, tentakler, kaffesump, popcorn

Novell: Monstret
Jag ser varelsen djupt i ögonen. Den ser inte farlig ut, men jag vet vad den kan göra. Om den uppfattar mig som ett hot kommer jag inte att leva länge. Andas djupt, ser hur min utandning bildar ett vitt frostmoln framför mitt ansikte. Varelsen har istappar i håret och stora bitar av snö och is hängande över hela den väldiga kroppen. Hur ska jag bete mig för att inte väcka monstrets vrede?
Min mun är torr, jag har fullständigt hjärnsläpp över hur jag ska agera.
[Läs mer…]

Samlade noveller

Längtar du efter mysrysare i höstmörkret och har redan läst min bok Den nya människan?
Vet du vad, här hittar du mina samlade noveller och novellutkast, trevlig läsning!

Novellen Bron
”Brons nedklottrade betongpelare omgav henne. Hon satt där hopkurad, en knappt synbar liten gestalt i skuggan, med de barfota fötterna dinglandes och tittade oroligt ner på det mörka vattnet under bron. Hon hade suttit där länge. Tvekat. Till slut tog hon ett djupt, darrande andetag och drog sig upp till stående med ena handen lutad mot den kalla betongen. ”
Klicka här för att läsa.
Klicka här för att lyssna.

Novellen Gunnar
“Det är då hon ser det. På fotona. Gunnar. Det är inte svårt att känna igen honom. Han ser likadan ut på bilderna. Han ser inte ens yngre ut på bilderna, trots att fotona är upp till tjugo år gamla. Tunnhårig redan då.”
Klicka här för att läsa.
Klicka här för att lyssna.

Novellen Garderoben
”En garderob. Ja, jag kom till din värld genom en garderob. Första veckorna tog er värld mig med storm, med all magi och alla trollkonster. Du förstår väl? Jag blev helt förförd.”
Klicka här för att läsa.
Klicka här för att lyssna.

Novellen Fåglarna
”Fåglar fyllde hennes drömmar. När hon vaknade tyckte hon att sovrummet var fyllt av fåglar. Fler och fler. På sänggaveln, på nattduksbordet och skrivbordet. Luften var fylld av ljudet av vingslag. Men alla fåglarna var tysta. De sjöng inte. De vakade.”
Klicka här för att läsa.
Klicka här för att lyssna.

Novellen Mardrömmen
“Jag ligger helt stilla i sängen och väntar på sömnen. Jag märker inte själv när jag passerar gränsen från vakenhet till sömn. I drömmen förändras ingenting.”
Klicka här för att läsa.
Klicka här för att lyssna.

Novellen Mayfair
”Det är dags för eftermiddagsfika. För hur skulle man överleva om man inte fick en kopp te och en bakelse, det där lilla som sätter guldkant på tillvaron? Fast det förstås, det man inte har saknar man inte.”
Klicka här för att läsa.
Klicka här för att lyssna.

Novellen Slut
”När det tog slut försvann du. Fullständigt. Inte bara som man säger, att du försvann ur mitt liv. Din adress blev okänd på hitta.se, din profil plockades bort från facebook, din hemsida lades ner under rubriken “Reparation pågår” och din mejl började studsa.”
Klicka här för att läsa.
Klicka här för att lyssna.

Novellen Sjätte Tunnan
”Alltid samma sak. Ser mig omkring bland dyngraka rörmokare och lajvare som odlar skägg för att se ut som dvärgar eller de där spetorna med påklistrade alvöron. Varför är jag här på krogen Sjätte Tunnan halv tre på lördagsmorgonen? Jag vet precis varför jag är här.”
Klicka här för att läsa.

Novellen Budskapet
”Jag kan inte hindra mina inprogrammerade instruktioner från att blekna, inte i det här fysiska tillståndet. Något gick fel, vår desperata räddningsaktion är meningslös. Hur kunde vi inte förutse risken?”
Klicka här för att läsa.
Klicka här för att lyssna.

Novellen Tvättstugan
“Hon hade varit i tvättstugan under hela tvättiden. Ingen hade kommit in. Ändå hade hennes klänning försvunnit.”
Klicka här för att läsa.
Klicka här för att lyssna.

Novellutkastet Turbulens
”Han drömmer om saker som skakar om. Som han önskade att han hade skakat om henne. Siv. Skrikit åt henne, sagt åt henne att kämpa, att inte ge upp det de hade. ”
Klicka här för att läsa.

Novellutkastet Förbättring av människan
”Jag känner mig inte så annorlunda. Trodde att det skulle kännas mer omvälvande. Livsförändrande. Så mycket pengar bara för att få jobbet. En investering, sa mina föräldrar. En investering för framtiden. Deras framtid. De har tagit ett lån för att ge mig vaccineringen.”
Klicka här för att läsa.

Novellutkastet Transformationen
”Genom den trögflytande, grumliga plasman kan hon se sina händer börja omvandlas. Drar ett djupt, darrande andetag och fortsätter att långsamt pressa in armarna. Plasman täcker henne ända upp till armbågarna. Ljummen, pulserande plasma.”
Klicka här för att läsa.

Novellutkastet Skogen
”I den här skogen är det tyst. En tyst skog. En död skog. Jag vet att något är fel här. Att något saknas. Att något som förlorats behöver återfinnas. Det ligger morgondagg över gräset, det glänser. Inget synligt säger att skogen är död, mer än nät av tunna trådar som täcker de flesta träden som kokonger. Som om träden bär en liksvepning.”
Klicka här för att läsa.

Novellutkastet Solbrännan
”Kan se kanterna av huden där den börjar rulla ihop sig. Det går att dra bort stora flagor av vit, seg hud om jag drar lite försiktigt. Sakta. Huden under är svagt röd och sträv.  Välj, sa dem. Det var inget val. Jag har inte valt att komma hit. ”
Klicka här för att läsa.

Novellutkastet Kolingsborg
”Jag riktar mobilen mot honom och ser något ljust runt hans ben. Tunna trådar. De glänser och sträcker sig från hålet. Jag ser hur Anna försöker slita i dem, men de verkar inte gå sönder. De ser hala ut, glänser i mörkret, bleka och nästan transparanta.”
Klicka här för att läsa.

Novellutkastet Utan kraft
”Det var kliniskt rent, ljust och blankt av att hans bara fotsulor gått över golvet så många gånger att kvartsen blivit blanknött. Väggarna såg ut som grumlig is, som om havsvatten fixerats och frusits efter eoner av tid.”
Klicka här för att läsa.

Novellutkastet Lördagssol
”Han hade alltid trott att hans ättlingar skulle överleva ända fram till domedagen. Men han hade inte trott att domedagen skulle komma så snart. Han kunde se deras ansikten och kunde höra deras skrik och böner inom sig. ”
Klicka här för att läsa.

Novellutkastet Hissbygget
”De kommande dagarna låg döda råttor och möss ihopkrupna på bottenvåningen. Stela, krampaktigt böjda med tassarna uppdragna och tänderna blottade i sin sista kamp. Hon såg en del som fortfarande levde, som verkade släpa sig upp från källaren.”
Klicka här för att läsa.

Novellutkastet Klasskamp
”Medelklassen som jag tillhör är försvinnande liten. Det är vi som får överklassen att leva för evigt. Vi är anledningen till att de kan dö och sedan återuppstå. Då finns vi inte kvar naturligtvis. De radera våra minnen och för över överklassens minnen, upplevelser och personigheter till våra kroppar, vid behov.”
Klicka här för att läsa.

Novellutkastet Äta djur
”Jag ser på min tallrik. På den stora köttbiten som vräker ut sig över tallriken, intill ligger några kokta potatisar och en ljusgul sås. Fattigmansmat. Husmanskost, som det kallades förr. När kött utgjorde hälften av den obligatoriska tallriken enligt kostcirkeln. Jag har aldrig ätit kött tidigare.”
Klicka här för att läsa.

Ta gärna tillfället i akt att lyssna på alla Fruktans noveller
http://fruktan.se/podcast-noveller/

FruktanFruktan-Oratorium-300x300

Novell: Råttorna

Rapportera om du ser råttor.
Fastighetsägaren ansvarar för att hålla fastigheten råttfri. Om fastighetsägaren inte åtgärdar problemet kan du kontakta din styrande miljöenhet. De styrande miljöenheterna hanterar saneringen av råttor i stadens utrymmen, inte i privata boendeformer. Om du ser råttor i Stockholms offentliga miljöer kan du rapportera det till din styrande miljöenhet.

Råttan sprider sjukdomar
I Sverige huserar råttan. Den trivs överallt kring bebyggelse, och hittas främst i fuktiga miljöer som källare, tunnlar och avlopp. Där väljer de större utrymmen där de lägger upp matförråd eller har bon. Råttan är allätare och en allvarlig smittspridare.

Råttorna är ett storstadsproblem
Sökandet efter råttor är ett svårt arbete. När de styrande får en anmälan om att djuren har siktats börjar processen med att lista ut var de har sitt bo, hur de tog sig in och vad de lever av.  Det mest effektiva sättet att bli kvitt skadedjuren är att hälla ett puder i deras bon och gångar. Pudret innehåller ett blodförtunnande medel som ger råttorna inre blödningar när de andas in substansen. När en råtta förgiftats avlider den sällan ovan jord. Vanligast är att den kryper in i boet och dör där.

*

Råttor. Ett av världens mest anpassningsbara däggdjur. De lever sida vid sida med oss i våra städer. Råttorna äter våra rester, rensar upp i vårt avfall. Vi ser dem inte. De vet bättre än att göra oss påminda om deras närvaro. De håller sig dolda i mörkret, trycker i avloppssystem och tunnlar och gömmer sig under våra hem. Vi är rädda för dem. Men de är inte aggressiva. De håller sig undan, försöker bara överleva. Stockholm är lika mycket vår stad som råttornas stad.

Jag försöker numera att behandla råttorna så anständigt som jag kan. I mitt labb finns en stor mängd försöksdjur jag forskar på.  Jag iakttar dem, försöker förstå dem och kommunicerar med dem. De tittar alltid på mig med en blick som jag inte kan tyda. Jag tycker att de verkar intelligenta. Som att det finns något mer där. Men det är svårt att säga vad, om den uttrycker rädsla, vaksamhet eller ett kontaktsökande. Eller om de är lika mycket iakttagande och registrerande som jag är mot dem. Jag har forskat om deras släkte länge nu. Ändå är det så mycket jag inte förstår.
[Läs mer…]

Novell: De vita

Jag lägger baksidan av handen mot hans panna. Han är iskall. Som att han precis kommit in från kylan. Jag rycker tillbaka den. Jag tittar på honom noga. Granskar honom. På ett sätt som jag sällan gör, fast vi ser varandra varje dag. Han är svagt röd runt ögonen. Vinterblek, ser lite trött ut. Har tunna, blåa ådror vid tinningarna. Jag tar tag i hans hand, håller mina fingrar mot handleden och letar efter pulsen. Den känns knappt. Som ett djur på väg in i vinterdvalan, den håller på att sakta in. Känner gråten i halsen. Frågar vad han har gjort, frågar rakt ut om han har varit otrogen.

Han ser oförstående på mig, inser inte att han är smittad. [Läs mer…]

Novell: Tvättstugan

Hon kunde inte förstå varför grannarna skulle ta hennes kläder. Hon hade inga märkvärdiga kläder, de flesta kom från H&M, Myrorna och andra billiga butiker. Och plaggen som verkade ha försvunnit var långt ifrån det finaste hon hade i sin garderob. Hennes mysiga och utslitna lila t-shirt som hon sov i. En noppig klarblå träningströja. Ett par illrosa trosor. Varje gång hon tvättade i husets gemensamma tvättstuga försvann någonting.
[Läs mer…]

Novell: Budskapet

Röd, gul, lila, orange, grön.
Prydligt staplade.
Noga genomtänkt.
Men ingen ser mönstret.

De förstår mig inte.
Jag försöker skicka dem ett budskap.
Jag försöker varna dem.
Men min verbala förmåga är reducerad till näst intill obefintlig,
jag kan inte ens bilda sammanhängande ord eller meningar.
[Läs mer…]

Novell: Sjätte Tunnan

Alltid samma sak. Ser mig omkring bland dyngraka rörmokare och lajvare som odlar skägg för att se ut som dvärgar eller de där spetorna med påklistrade alvöron. Varför är jag här på krogen Sjätte Tunnan halv tre på lördagsmorgonen? Jag vet precis varför jag är här. Jag vet också vad jag påstår. Att jag bara går hit för att Debaser hade en sådan lång kö. Eller för att jag är portad från Medusa efter det där senaste slagsmålet med dörrvakten. Men det är inte sant. Jag är här för att ingen annan plats i Stockholm får mig att känna mig så hemma.
Dricker en djup klunk av det de kallar för mjöd. Får inte ens lerkruset jag alltid ber om, de har slutat servera i krus efter midnatt. För många packade ungdomar som hade sönder de handgjorda krusen.
[Läs mer…]

Novell: Fåglarna

Hon matade alltid fåglarna. Det hade hon gjort ända sedan hon var liten. I det land hon växte upp hade familjen höns och en tupp. Varje morgon gick hon ut och matade dem och hämtade in ägg till frukost.

När hon flydde till Sverige kände hon ingen. Hon hade svårt att få kontakt med folk. Hon var blyg och lyckades aldrig behärska språket särskilt bra. Arbetade ofta ensam på sena nätter som undersjuksköterska. Visst fanns det arbetskollegor, men de var få och höll sig på sin kant. Hon gick längst de långa korridorerna och tog hand om de äldre. Men de var i livets slutskeede, hade demens och svårt att prata. Det var få hon kunde lära känna.  Men hon matade fåglarna på dagarna. Under förmiddagarna och helger sökte hon sig till parker där hon delade med sig av sina smulor.
[Läs mer…]