Turbulens

maj 31, 2013 Av Lämna en kommentar

På Fruktan.se brukar vi göra skrivövningar tillsammans. En av de skrivövningar vi gör är att vi sätter ett tema, en timer på bestämd tid och ett antal ord som måste inkluderas i texten. Se det som uppvärmning, för att komma igång.

Tema: Superhjältar
Tidsåtgång: 20 minuter
Förslag på plats: flygplats/flygplan
Ord som måste inkluderas i din text:
Affärsimperium, vänskap, koskinn/plymåläder, scenskräck, havregrynsgröt, överherre

Nedan följer mitt resultat av skrivövningen. Kika inte förrän du skrivit själv!

Turbulens

Han vaknar på flygplanet och kan först inte orientera sig. Tittar yr omkring sig, intill hans tillbakalutade stil står en leende flygvärdinna. Leendet är ansträngt och stelt.
– Vi är på väg att flyga in i turbulens, så jag måste tyvärr be dig att spänna fast säkerhetsbältet och fälla upp stolen.

Hon noterar att han uppfattar instruktionerna och rör sig snabbt vidare till nästa rad. Han gör rörelserna rutinmässigt, samtidigt som han kämpar för att minnas drömmen som glider iväg. Det var något om åska. Om starka krafter i rörelse.
[Läs mer…]

Arkiverad under: Novellutkast, Skrivövningar Taggad som: , , , , , , ,

Skrivtips: Död åt ditt sociala liv

maj 30, 2013 Av Lämna en kommentar

Jag önskar att jag skulle kunna säga att så här gör du för att skriva en bok. Ge råd. Titta tillbaka på mina dagbokssidor och rapportera vad jag gjorde rätt, vad jag gjorde fel och dela med mig av mina erfarenheter. Tyvärr skrev jag ingen dagbok överhuvudtaget under tiden då jag skrev Den Nya Människan. Det jag kan göra är att retroaktivt försöka pussla ihop bitarna.

Försöka få dig att förstå hur boken kom till. Vilka knep jag använde för att lyckas skriva och hur jag slogs med skrivkrampsdemonen. Alla kan få skrivkramp ibland. För nej, det är ju bara att sätta sig och skriva alla gånger. Den lilla detaljen som kallas verklighet kan ibland hindra en. Så hur stänger man ute verkligheten för att ta sig in i fantasin?

Skrivkramp är inte alltid att inte kunna skriva.
Skrivkramp kan också vara att inte ta sig tid till att skriva.
Du vet att du kan.

Skrivtips: Död åt ditt sociala liv
Stäng av internet. Internet är svårt att motstå och slukar tid. Du ska bara… Nej. Det ska du inte! Stäng av mobilen eller sätt den på ljudlöst och lägg den i ett annat rum. Sitt ner. Du får inte gå iväg. Inte ens om apokalypsen är här och Chutulu håller på att sluka världen. Du ska inte ens märka att jorden går under, för du sitter och skriver. Utan internet och mobil.

IMG_1421

Skrivtipset publicerat på Fruktan.se

Arkiverad under: Skrivtips Taggad som: , , , , , , , , ,

På jakt efter flow

maj 19, 2013 Av Lämna en kommentar

Jag fnyste åt flow för några år sedan. FLOW. Bara lyssna på ordet. New age-trams.  Sen fick jag igång mitt skrivande. Stapplande och knaggligt. Ord bildade meningar som bildade stycken som bildade scener och karaktärer och hela handlingskedjor. Och plötsligt tittar jag upp från datorn och inser att det har passerat en herrans massa timmar och min energi är fortfarande på topp och jag vill aldrig sluta skriva. Tid och rum försvinner. Till och med röksug dämpas och jag behöver inte hinka i mig en kaffe varannan minut. Jag hade hittat flow.

Flow funkar säkert olika för olika personer. Det enda jag kan beskriva är hur det fungerar för mig. Flow kommer aldrig direkt. Svårflörtat, det där mytomspunna flow. Det är ingen jäkla energi som kommer på beställning. Ingen gudomlig inspiration. Ingen musa som skänker kreativitet. Det krävs jobb för att hitta flow. Först tragglar jag och har mej första halvtimmen. Är ofokuserad, tänker på jobb, borde ha tvättstuga, är det inte dags att färga om håret? Men sakta så tonar det där ner medan jag skriver. Så skriv vad som helst. Skriv om att du inte kan skriva. Skriv om att du har skrivkramp. Bara skriv.

youshouldbewriting_boelbermann
[Läs mer…]

Arkiverad under: Blogginlägg, Författardagbok Taggad som: , , , , , , , , ,

Semestern – en tid för att skriva

maj 11, 2013 Av Lämna en kommentar

När fasiken har jag tid att skriva? Sanningen är tråkig. Jag har inte tid att skriva. Men jag tar mig den tiden ändå. Mina semestrar ryker åt att plita ner ord.
Min debutroman ”Den nya människan” och mina andra skrivprojekt har jag skrivit mestadels på mina semestrar. Semester försöker jag oftast ta någon vecka här och där utspritt över året, det blir sällan långa sammanhängande semestrar. Och på min lediga tid skriver jag. Min sambo och jag älskar båda att skriva, tack gode gud. Vi älskar också att utmana varandra.

En vanlig semesterresa går till på följande vis:
–  Ska vi inte åka någonstans?
– Ja, det gör vi. Kan du ta ledigt?
–  Ska kolla.

Vi kollar med våra jobb, nappar en vecka inom nära framtid, tar en sista minuten eller någon billig flygresa och åker var som helst. Ibland redan dagen efter beslutet. Vi åker nästan aldrig bort under högsäsong, då resorna är dyra utan passar på mer när ingen annan verkar kunna ta ledigt. Våra jobb tillåter oss att fly landet när andra inte kan och det är en välsignelse. Jag älskar de här oplanerade semestrarna. I enstaka fall har vi planerat i lång tid innan, men det blir aldrig samma sak. Impulsiviteten och att ibland inte ens knappt veta var man är på väg gör mig nyfiken utan att höja förvntningarna.
[Läs mer…]

Arkiverad under: Blogginlägg, Författardagbok Taggad som: , , , , , , , , , , ,

Katalysator för skrivande

maj 8, 2013 Av Lämna en kommentar

Jag börjar ofta dagen med att slita ut notiser eller spara länkar till artiklar som fångar mitt intresse ur dagstidningen. Ofta vet jag inte själv varför jag fastnar på en notis eller artikel. Det kan vara om privatisering, om växthuseffekten, om en nyupptäckt spindel som döpts efter en rockstjänrna eller om influensavaccin. Men om en artikel fångar min uppmärksamhet beror det på att det är något i den som kittlar min fantasi och pockar på i bakhuvudet. Jag tar med de knögliga notiserna hem eller kopierar artikeln från nätet och sparar det i en fysisk mapp och i en mapp på datorn.

Sen kommer de där dagarna när jag inte vet vad jag ska skriva om. Jag vet att jag vill skriva, men det är ungefär det enda jag vet. Sitter där med alldeles blank skalle och tänker jaha vad gör jag nu då?
Då åker mapparna fram. Granskar, funderar vad det var som gjorde mig nyfiken eller varför jag egentligen rev ut den där artikeln om muterade fjärilar efter haveriet i Fukushima, statyetten var en rymdsten  eller unik upptäckt hos däggdjur: musens hud återbildas snabbt. Vad var egentligen min plan med informationen att var sjätte svensk lider av allergi eller antibiotika: mikrober med motståndskraft allt större bekymmer?

Ofta börjar jag efter en stunds granskning skriva på något. Det lustiga är att det kan vara något helt annat än den nyheten berättar om som jag fiskar upp ur mappen. Det behöver inte vara det minsta relaterat till texen. Men likväl skriver jag. Mina inspirationsmappar är någon slags katalysator för min skalle. Det väcker en process som kan inte kontrollerar. Har jag tur skapas flow.

IMG_1391

 

Arkiverad under: Blogginlägg, Författardagbok Taggad som: , , , , , , , ,
« Föregående sida