Redaktionens favoriter 2013/Dagensbok.com

Dagensbok.com – Sara Starkströms favoriter:

1. Gone Girl Gillian Flynn
En annorlunda modern thriller som du gärna sträckläser.

2. Den nya människan Boel Bermann
Härligt att den svenska dystopin tar ett kliv framåt. Intressant med paralleller som kan dras till vårt eget samhälle.

3. Mellan rött och svart Jan Guillou
Beskriver en annorlunda bild av Andra Världskriget, från de välbeställdas perspektiv.

4. Liknelseboken Per Olov Enquist
Om kärleksminnen på ålderns höst; vilka minnen kommer läsaren själv att minnas då hen ser tillbaka på sitt liv.

Dennyamänniskan

5. Gul utanpå Patrik Lundberg
En viktig bok om hemvist, fördomar, ren rasism och en ung mans väg för att söka en svunnen identitet.

Läs alla redaktionens favoriter här:
http://dagensbok.com/2014/01/03/redaktionens-favoriter-2013/

 

 

Årets otäckaste: Den nya människan

Årsbokslut på bokbloggen Bokföring enligt Monika:
Årets otäckaste: Den nya människan av Boel Bermann
Årets bästa: Boktjuven av Markus Zusak
Årets sämsta: Blodets meridian av Cormac McCarthy
Årets överraskning: En man som heter Ove av Fredrik Backman
Årets besvikelse: De första tolv av Justin Cronin

Läs hela årsbokslutet här:
http://bokslut.blogspot.se/2014/01/arsbokslut-2013.html

Dennyamänniskan_E-card4-Stockholm

13 bästa böckerna 2013/Booklovin

13 bästa böckerna 2013 enligt Booklovin: ”Nu är 2013 slut och jag tänkte sammanfatta bokåret genom att lista de 13 bästa böckerna jag läste under året. Jag har inte räknat med omläsningar och böckerna är inte listade i någon speciell ordning.”
”Den nya människan – Boel Bermann –  Den lät intressant, det gjorde den, men samtidigt kändes det som att den låg för långt ifrån min vanliga, trygga YA-zon. Som tur var tackade jag ja och boken visade sig vara riktigt, riktigt bra. Jag gillade den mörka, smått obehagliga tonen och att allt kändes så verkligt.”

Läs hela Booklovin´s lista här:
http://boooklovin.blogspot.se/2014/01/13-basta-bockerna-2013.html

Dennyamänniskan_E-card3-Pakse

 

Den nya människan / Du är vad du läser

”Den nya människan är en otrevlig bok. På ett bra sätt.
Den tar avstamp i 2013 men avancerar snabbt framåt några år och det allra mesta av handlingen utspelar sig några år in på 2020-talet. Premissen är att sedan 2014 föds inga barn längre. Efter några år börjar kvinnor bli gravida igen men något är inte som förr. Barnen ser visserligen ut som tidigare men de beter sig inte som barn brukar. Eller brukade, då. De nya barnen uppför sig nästan som robotar som analyserar sin omgivning, men de leker inte och bråkar inte med varandra.”

Läs hela recensionen på bloggen Du är vad du läser:
http://www.duarvaddulaser.se/2013/12/2013-48-boel-bermann-den-nya-manniskan.html

Dennyamänniskan_E-card2-Berlin

Köp boken Den nya människan här:
http://boelbermann.se/den-nya-manniskan/kop-boken/

2013’s bästa bok: Den nya människan av Boel Bermann

Schitzo-Cookie´s Bokblogg listar de Bästa böckerna år 2013!
2013’s bästa bok var: #1 . Den nya människan av Boel Bermann
Motivering: ”Länge sedan jag slukat en bok så som jag slukade denna. En oväntat bra debut som jag tyckte hemskt mycket om. Väntar med spänning på mer av Boel!”

Hjälp vad glad och stolt jag blir!
Läs  Schitzo-Cookie´s Bokbloggs lista över de 13 bästa böckerna/seriealbumen från 2013 här:
http://schitzo-cookie.blogspot.se/2013/12/13-basta-bockernaseriealbumen-fran-2013.html

Dennyamänniskan

Novell: Strålskadad

Hon stryker honom över armen. Han sitter stilla. Ser in i väggen. Helt orörlig.

– Älskling, det är för din egen skull.

Han svarar inte. Hon reser sig från sängen, släcker ljuset och går ut ur rummet. Lämnar honom sittandes i mörkret. Rör sig ut genom komplexet till baren, ber om en gin och tonic. Sippar försiktigt på den medan hon rör sig till fönstret och ser ut över det mörka landskapet. Ser ökenlandet breda ut sig. Bränt till aska, radioaktivt damm och dött.

Inne i baren är allt som vanligt. Samma få ansikten som upprepar sig, samma intriger, samma rutiner. Hon undrar hur länge hon kommer att stå ut på den gamla brända jorden innan hon fått nog och ber om förflyttning. Tänk att det var här det hände. Tänk att de överlevde. Känns som en livstid sedan.
[Läs mer…]

Topp Tio nya författare lästa 2013/Bokföring enligt Monika

Bokföring enligt Monika: Tisdag igen och då naturligtvis dags för en Topp Tio Tisdag (Top Ten Tuesday). Veckans uppgift är Top Ten New-To-Me Authors I Read In 2013. Av någon underlig anledning brukar jag läsa väldigt många nya författare, än så länge är jag uppe i 36 stycken i år. Det är svårt att plocka ut de tio bästa, men jag gör väl ett försök… De står i bokstavsordning och inget annat

1. Fredrik Backman
2. Boel Bermann
3. Gillian Flynn
4. Christin Ljungqvist
5. Michelle Paver
6. Kathryn Stockett
7. Therése Söderlind
8. Cathi Unsworth
9. S.J. Watson
10. Markus Zusak

Läs listan och hitta alla Bokföring enligt Monikas recensioner på:
http://bokslut.blogspot.se/2013/12/topp-tio-nya-forfattare-lasta-2013.html

den nya människan boel bermann bokboxen

Årets bästa böcker/Den döda zonen

Bokbloggen Den döda zonen listar årets bästa böcker. Och vinnarna är…
Årets kusligaste: ”Alla dessa obehagliga barn i Boel Bermanns Den nya människan, en krypande och suggestiv bok om barn som inte längre är barn, utan något helt annat.”

Läs hela listan med årets bästa böcker på Den döda zonen:
http://dodazonen.wordpress.com/tag/arets-basta-bocker/

Dennyamänniskan_E-card5-Bombay

 

Bokåret då samhället föll sönder / SVT Kultur

”Osäkra anställningar, stolthet och förlorade drömmar. Litteraturkritiker Ulrika Milles om bokåret 2013, som tillhörde den nya arbetarklasslitteraturen. I den svenska litteraturen 2013 faller samhället sönder.

Sedan ett par år strömmar de fram: böckerna om ett samhälle som äter sina egna barn. I böckerna finns ofta en åkallan: var blev ni av, alla drömmar om en rimligare värld. Författare som Aino Trosell, Kristina Sandberg, Therese Söderlind, Johan Jönsson, Helene Rådberg, Jenny Wrangborg, Susanna Alakoski berättar om det nya klassamhället och det gamla.

Men arbetarlitteraturens traditionella maskulina, farliga aura är borta. Istället är det berättelser som skrivs i blandform: med skräckbotten i Henrik Johanssons ”Av kött och blod”, som science fiction i Boel Bermanns ”Den nya människan” eller som självbiografisk stridsskrift i Kristian Lundbergs ”En hemstad. En berättelse om att färdas genom klassmörkret”.”

Läs hela artikeln av Ulrika Milles på SVT Kultur:
http://www.svt.se/kultur/bok/samhallet-faller-sonder-i-bokaret-2013

Dennyamänniskan_wallpaper

Novell: One Night Stand

Så har det alltid känts. Som att jag är ensam. Ensam är stark. Orörbar. Osårbar. Ensam bland folk. Hans ord ekar i huvudet efter att han gick ut ur min lägenhet. Att han kände igen min typ. Att jag tror att ingen kan röra mig. Jag var ensam när han var i rummet. Jag är ensam nu när han har gått. Repellerar folk.

Han rörde vid mig. Jag rörde vid honom. Men han rörde inte vid mig, inte egentligen. Jag känner så lite. Som att jag har hud av teflon. Andra människors beröring bara rinner av. Som en ingrodd fetthinna som hindrar all mänsklig kontakt. Jag har försökt bryta ner hinnan. Men han var inget försök. Inget riktigt försök, bara halvhjärtat. Krogragg. Men fin. Stora händer. Lent hår. Jag rörde vid honom. Kan fortfarande fascineras av hur mycket fysisk kontakt betyder för mig trots allt. Även när jag inte känner så mycket. Det räcker med lite.

Låg där bland trassliga lakan. Han sov djupt. Jag låg och höll om honom. Andades in hans lukt och hans svett. Kände hans värme. Tömde huvudet på tankar. Tänkte inte på vad som skulle hända sen. Att han skulle vakna och gå iväg. Att vi inte skulle ses igen. Försökte att bara fokusera på stunden. På det svaga tillfredsställande lyckoruset i kroppen. På hur alla muskler slappnade av. På den mjuka vågen av välbehag.

När han vaknade var han smeksam. Leende. Jag tog bort leendet. Var karg och hård. Bad honom klä på sig och gå. Såg hur glimten i ögonen dö ut. Såg dragen runt munnen hårdna. Att bli avvisad. Det är svårt att ta, jag vet det. Ändå gör jag det mot dem gång på gång. De kan inte stanna. Det går inte. Det är för svårt att ha dem nära. Vill bara få ut dem ur lägenheten så snart jag kan.

Förut, för länge sen, visste jag inte bättre. När jag precis hade flyttat hit så lät jag en stanna.  Förstod inte vad som hände. Kramper och fradga och till slut blev han stilla. Ringde ambulans som hämtade honom, som sa att det var en epilepsiattack. Men det hände andra gången. Och tredje. Redan andra gången ringde jag inte ambulans. Jag visste redan då. Tog hand om kroppen själv. Men det var omständigt och påfrestande. Jag vill inte gå igenom det fler gånger. Så nu får jag dem att gå ut ur lägenheten. För att slippa se när dem dö. För att slippa se när det händer.

Han kände igen min typ. Jag är orörbar. Han borde inte ha rört vid mig.

bild (10)