Att i efterhand inse att det är för sent att göra något åt det, vad det än är. I vardagen innebär att vara för sen oftast att inte hinna med bussen eller avbryta en lektion som redan börjat. Men att vara för sen kan vara något betydligt mörkare. Det lämnar oss utan möjlighet att göra annat än att förhålla oss till det. Försöka förstå det. Försöka leva med det. Om sådana händelser berättar Creepypodden i avsnittet För sent, som innehåller novellen De Vita av Boel Bermann, ur novellsamlingen Stockholms Undergång.
Lyssna på avsnittet För Sent:
”De vita blir bara fler och fel. Viruset tar oss alla, en efter en. Nu när vintern gör alla bleka med mörka skuggor under ögonen går det inte längre att skilja de som är infekterade från oss andra.”
Lyssna på min novell De Vita inläst på ett oerhört vackert och vemodigt vis av fantastiska Sara Bergmark Elfgren ?
Novellen hittas i novellsamlingen ”Stockholms undergång” av Fruktan, utgiven av Undrentide Förlag.
Lyssna på De Vita:
Lyssna på Creepypodden i P3 – Sveriges kusligaste podd, där du hör nätets och lyssnarnas bästa skräckhistorier och vandringssägner.
Kommentarer