Den nya människan – Wallpaper

Vad händer när barnen som föds inte är vanliga barn?

”Jag har dödat ett barn. Det är vad de säger till mig här på polisstationen, i förhörsrummet. Inombords skriker jag. – Det var inget barn jag dödade. Det var något helt annat. Kan ni inte se det?”

Klicka på bilden nedan och ladda hem wallpaper, om du vill dekorera din dator med boken ”Den Nya Människan”.
Tack till Samuel Elers för mästerlig design!

Dennyamänniskan_wallpaper

Om boken ”Den nya människan”

Året är 2014 och inga barn föds längre. Världen är i chock, lamslagen över vad som sker. Efter några år börjar kvinnorna plötsligt bli gravida igen, men de nya barnen är inte som barn brukade vara. De leker inte, de iakttar i stilla tysthet. Mot sin vilja blir Rakel involverad när hon råkar döda ett barn. Hon är en av de första som inser att den nya människan är ett hot mot mänsklighetens hela existens. Fler och fler nya barn föds och de har en snabbare utvecklingstakt än vanliga människor. Efter en brutal incident på Rakels arbetsplats flyr hon. Flyr från ångest och sviken kärlek, söker tröst i tillfälliga förbindelser och berusning. Då händer det som inte får hända …

Köp ”Den nya människan” här!

Min bok finns på riktigt! Oredigerad glädje

Min bok. Den finns på riktigt. På papper. Den nya människan. Jag läser i den. Får hjärtklappning. Lägger ner den. Tar upp den igen. Fortsätter läsa. Får svindel. Min bok. Jag kan inte ta in det. Att den finns. Jag kan känna hur mycket min bok väger. Den är ganska lätt. Inte en tegelsten. Kan inte döda en hamster om jag tappar den. Tror jag. Mina kinder blossar. Jag skulle kunna springa tre varv runt Stockholm av all överskottsenergi jag har i kroppen. Någon har injicerat kolsyra i mitt blod. Min bok finns! Den leve hurra hurra hurra!!! Jag vill inte tänka på framtiden, vill inte fundera över något. Jag vill gå hem och läsa min bok. Och hoppa upp och ner och dricka bubbel.

27 juli 2013 kl 18.15 anteckningar från tunnelbanan

Dennyamänniskan

Är det ok om jag börjar bli lite rädd nu?

Tillbackablick: Är det ok om jag börjar bli lite rädd nu? Jag har inte varit det tidigare nämligen, bara glad. Men nu så… Sprang av en slump in i Sofia, min redaktör, på vägen till jobbet. Morgontrötta hann vi byta några korta ord. I förbigående säger hon att min bok Den nya människan skickats på tryck. Sånt gör hon ju hela tiden. Det är hennes jobb, styra upp bokmanus så att de blir bra böcker och se till så att de trycks. För henne är det vardagsmat. För mig är det en chock varje gång någon påminner mig om att min bok faktiskt ska publiceras. Hjärtat stannar. Hjärtat placerar sig i halsgropen. Hjärtat slår några extra slag. Mitt hjärta har ganska underliga saker gör sej, kort uttryckt.
Så ja, jag är rädd. Det är en bra rädsla, en behaglig rädsla. Som att åka katapulten på Gröna Lund. Vad är jag egentligen rädd för? Att folk inte ska gilla boken, att folk inte ska köpa boken, att boken går obemärkt förbi? Jag vet faktiskt inte. Jag försöker känna efter…

Den nya människan

 

Utdrag ur Den nya människan

Stockholm, Sverige 2020.
Jag har dödat ett barn.
Det är vad de säger till mig här på polisstationen, i förhörsrummet.
Inombords skriker jag.
– Det var inget barn jag dödade. Det var något helt annat. Kan ni inte se det?
De har inte förhört mig ordentligt än, bara hållit ett inledande häktningsförhör.

Jag sitter tyst i det klaustrofobiska rummet och låter den gamla ventilationsanläggningens brummande ta över.
Vad ska jag säga?

Läs mer om Den nya människan här.
Köp boken Den nya människan här.

Utdrag ur Den nya människan Boel Bermann

Skrivtips: Det är inte du, det är jag

Du kan bli kräktrött på din text och känna att du aldrig mer vill se den. Ja, men lägg ner den då. Skriv på något annat. Du måste inte alltid ha gnistan att skriva på din bok, ni kanske behöver en paus i ert förhållande och träffa andra texter. Det är bättre att skriva på någonting än ingenting. Ha en flirt med en halvfärdig novell, ett utkast eller en vag idé, så kan du bli nykär i din gamla text. Eller så hittar du en starkare passion till en ny? Du ska tycka om din egen text. Inte alltid, alla har svackor, men för det mesta.

youshouldbewriting_boelbermann (2)

Publicerad på Fruktan.se

Utdrag ur Den nya människan

Stockholm, Sverige 2014
Jag följer nyhetsflödet slaviskt nu. Ser hur integrationsreglerna snabbt förändras för att försöka få fler barn till Sverige. Hur adoptioner av redan födda barn i u-länderna ökar enormt, politikerna har snabbat upp processen. Jag antar att stora summor pengar från svenska staten till tredje världen hjälper till. Alla barn verkar ha ett pris just nu.

Läs mer om Den nya människan här.
Köp boken Den nya människan här.

dennyamänniskan_utdrag_teaser2

Debutantporträtt i Svensk Bokhandels Höstkatalog

Ur Debutantporträttet: Barn. Varför har jag skrivit en roman om barn? För att barnen är vår framtid. Tas barn bort ur vårt samhälle tas mänsklighetens framtid bort. Att jag har skrivit en dystopi är ofattbart om man inte känner mig. Så därför vill jag bara poängtera att jag är en positiv människa som har skrivit en mörk historia. Nej, jag tror inte att mänskligheten är ond. Nej, jag hatar inte barn. Så, nu har vi det avklarat.

Debutantporträttet hittas i Svensk Bokhandels höstkatalog 2013 under Skönlitteratur:
http://www.svb.se/bokfakta/debutant/boel-bermann

boelbermann_svenskbokhandel_Ny

”Kursen tog mig med storm”

”Har du några tips till den som vill skriva i dystopi-genren?
– Det första steget är att du själv måste tro på det du skriver, annars kommer ingen annan att tro på det. Kan du få läsaren att tro på världen du skapar kommer den personen att tro på allt du berättar. Gör det orimliga rimligt och förankra det du skriver i vardagsrealism. Med Den nya människan har jag skrivit en dystopisk roman om mänsklighetens undergång. Men berättelsen är vardaglig och fokuserar på barnen som föds och hur världen reagerar på dem. Det är en väldigt nära framtid som alla kan känna igen sig i och skrämmas av.”

Läs hela intervjun på Skrivarakademins hemsida:
http://www.folkuniversitetet.se/Skolor/Estetiska-skolor/Skrivarakademin-i-Stockholm/Puffar/Boel-Bermann/

DenNyaMänniskan_roman_boel_bermann_beskärd

Ett konstant brus i kroppen

Det är som att jag har ett konstant brus i kroppen. Jag vet inte hur annars jag kan beskriva det. Det brusar och stormar av känslor inuti mig. Det har det gjort ända sedan Kalla Kulor först sa att de ansåg att min bok ”Den Nya Människan” hade potential.

Bruset är en känslodimma, jag har svårt att se varje enskild del av det. Det har lagt sig i bakgrunden, som ett tv-brus eller ett ventilationssurrande. Jag vet att det är där. Ibland stegras det, inför manusdeadlines eller när insikten slår mig att jag kommer att debutera som författare i augusti. Ibland dämpas det, när verkligheten eller jobbet tar över tankarna totalt.

Men bruset har varit med mig länge nu. Som en inre följeslagare. Bruset består av förväntan, glädje, rädsla, panik, extas och andra oidentifierade känslor. Jag undrar hur det blir när bruset försvinner. När ”Den Nya Människan” är utgiven. När jag når slutet av tunneln och ser ljuset på andra sidan.

IMG_0567

Välkommen till min författardagbok

Välkommen. Vad är det här för något, undrar du nu? I brist på bättre ord kallar jag det här för min författardagbok. Det är nämligen så att jag debuterar som författare i höst med romanen ”Den Nya Människan” på Kalla Kulor Förlag. Det har varit en kaosartad väg som lett mig hit och ändå misstänker jag att det riktiga äventyret precis har börjat.

Mitt mål med min författardagbok är enkelt. Du ska få följa mig hela vägen till att min bok blir utgiven. Jag kommer också försöka blänga retroaktivt på allt som har skett som fått mig till den plats där jag nu befinner mig. Jag kan absolut garantera att det kommer bli osammanhängande, inte det minsta kronologiskt och förhoppningsvis roligt att läsa.

boel-4-SP2.jpg

[Läs mer…]